I j I l ö I I i l I i nu äga; och finnas nog ljusa hansvuden och ädla jertan ibland de sju Håradernes allmogo att önska siskaflandet af ett sådant oligarki-kt mångrälde genom den gamla Representationenutbyte emot en ny, som, atan åtskillnad af stånd och yrke, säljes ut:f alla af sig sjelfve beroende och besutne Män. — Man inser ganska tydligt i denna likasom andra orter att förr icke kan utdrifvas den ande, som uppenbarar sig nti åtskillige delar af lagstiftningen, i synnerhet i den ekonomiska, der den icke inskränker sig till sporadiska eröfringstörsök , utan visar sitt olyckliga inflytande i alla djupast ingripande national angelågenheter. Ifrån allt omdöme om företrådet af en fri varninförsel emot måttlig tull, som för profana ögon synes naturligast, sramför ett antagit föbuds system, atkalla sig undertecknade, under förutsättning att frågan härom icke kan eller bör afgöras af andre än Regeringen som höjd öfver alla enskilta intressen skall äga tillräcklig kännedom om vära förhallanden till utländska folk samt våra inhemska behof och utvägar till utkomst: men deremot hafva vi antagit sasom plikt att utveckla förhallandet inom de sju Häraderne. Både petitionstörtattaren och Bi-insändaren förufsätta att denna tolkrika landsorts lycksalighet beror på bomullsväfnaden och att, om den förminskades eHer utträngdes, land-ortens onndvikeliga olycka och fördärf deraf voro följden. — Underteknade och de fleste ibland ortens innevånare äga likväl den på erfarenhet grondade öfvertygelsen, att bomull-väfnaden varit och är nyttig endast för någre tjog förläggare. som derpa blifvit rike och för indelningshafvare inom orten, som ta af-ätta sine producter på Bostallena emot höga priser till den talrika klass af prolesälrer och ussa jordbrukare, som uppvuxet bredvid och genom den ifran binäring till sabrik-näring forändrade väfnalen. Fordom odlades lin och fillverkades linneräfnader af allmogen i Marks llärad. som de innevånare i de audre Uäraderne, hvilka drifva handel, afsatte. DÅ var välmågan icke. såsom nu. hopad på nägra få händer. utan spridd ölver hela Landsorten. Samma binäring var ock naturlig. 15 den var förenad med jordbruket, hvilket således icke fick sörsummas. Nu har bomutlsvätnaden nästan utträngt linneväfnaden. uvaraf följt, att inom production orten jordbruket dels försummas och dels iche uppdrifves till den höjd dera det kunde stå: att den arbetande klassen utan att stiga i bildning och moralitet, aftager i härdighet och skicklighet sor jordbruket, men tilltager i lätja, vällefnad och utsväninvar: att de resehandlande, genom lättheten att hos (ö . 12 2 de rike förläggarne atkomma bomull-varorne på creö 7. dit. utsträckt den-amma sör långt. blifvit bedragne och bedragare samt bringats uti tattigdom, att solkökningen tilltagit i en icke rationel progressionoch utt fattigdomen är allmänAtt tvärt afbryta bomullaväfnads indu-trien vore dock betänkligt, i anseende till den talrika mängd af människor som för närvarande är dermed sysselsatt: men att gynna den på Consumenters eller öfriga solkmassans bekostnad är icke allenast obellötligt utan till och med-skadligt. lLämpligast vore om lolket -månigonmpårerfördetill dess urgamla lelnad-yrhe eller att dess hag riktades at andre binäringar, som Stodo i sammanhang med jordbruket, hviiket är och förblitver modernäringen. Sadane åro åsigterne hos den stora och upplysta allmänheten inom orten, Marks Härad derifrån icke undantaget. Af hvilken eller bvilka menigheter de 32 personer, som underteknat petitionen erhållit ufpdrag dertill är en hemlighet och särdeles djerst och Öbätänkt har det fördenskull varit af desse iretiot vå, at hvilka någre äro upplyste och rältänkande medborgare, att låta förleda sig till underskrifter innan de vog öfvertänkt petitionens innehåll och besinnat I hvilka afsigter bakom densamma legat förborgade. Skulle Bi-insändaren eller någon annan tvifla på sanningen af dessa upplysningar, skulle säkert tviflet vika, om Regeringen på oshciel våg infordrade innesäanarne, i orten hörande och en hvar finge utan pårtimäns inflytande yttra sin öfvertygelse. Vänner af sanning och Laglunden frihet. Ai33 —