Article Image
2ä2 — Från Red:s Korrespondent. Stockholm. den 14 Maj. Nya Representations-förslaget (i enlighet med Constitutions-Utskottets Mem. N:ris 68 och 85) har blifvit förklaradt hvilande, till grundlags-enlig behandling vid nästa riksdag. Beslut derom fattades i dag, på f. m. genom omröstning af förstärkta ConstitutionsUtskottet, med 44 röster mot 35. Denna nationens stora angelägenhet är således lycklig beredd, oagtadt alla de hinder och allt det motstand, som de privilegierade Stånden gjort, ocli all ogenhet den rönt af landets regering. Heder och tack ät de män, som med allvarligt nit och varm fosterlandskärlek befordrat dess framgång, stridit emot fördomarne och egennyttan, besegrat sophismerna och yrkat på gemensamma rättigheter och skyldigheter för alla statens medborgare. De hafva på den djupt i Christendomens anda rotade ersonlighets-principen tillvägabringat ett förslag. hvilket om det ock i sina detaljer kan dela menskliga arbetens brister, likväl på det hela är så tillsredsställande. att om det en gång af nationens allmänna opinion upphåjes till Lag, Svenska folket såkert. med enighet och kraft, skall gå en lyckligare framtid till möte, och det samhåällsvidriga, det menniskoförnedrande uti de gamla, då inkräktningar, väld och förtryck grundade Stånds-förhallandena vika för menniskorätt och menniskovärde. Åra vare derföre alla de mån, ingen nämnd och ingen glömd, som i mer eller mindre mon bidragit till det stora verket: icke en gång de uteslutne, som i något eller mycket kunnvat vara af olika mening angarnde sättet, men som likväl i det afgörande ögonblicket låtit det allmännas fördel segra öfver deras enskilta tycken, och för den stora iden åäsidosatt förkärleken för egna åsigter. Det förberedande arbetet är utfördt. Måtte nu nationen uppfatta nödvändigheten, att genom en ihärdig och allmän opinion stödja det uppförda verket! Matte alla rättsinnade medborgare förena sig, att med beslutsamhet besegra de hinder, som ännu skola uppställas emot en reform, hvilken visserligen är altför omfattande, för att ej stöta mängen enskild fördel; omen som likväl sammangjuter hvarje rättvist och nyttigt personligt ineresse med det allmännas, och just derföre, med kåäl, kan trampa spilrorna af den gamla Ståndsormen under sina fötter. Måtte framför allt Presterskapet inse hela betydelsen af den förändring, som en på samfåldta val grundad natianal-representation kommer att medföra i dess ställning till folket! Det skall såkert då finna den värdigare, inflytelserikare och mera förenlig med den höga lära de predika, ån denna förhatliga form af ett hierarkiskt concilium, 2som Riksdags-kleresiet innehar i Stånds-författningen. Det bör kunna med säkerhet motses, att de burskapsegande i Rikets städer, då de komma att närmare betragta sina fördelar, skola finna sig belätne med att afstå en Ståndsrepresentation, som aldrig visat sig skyddande för de näårande Klasserna, utan endast lemnat dem rättigheten, att genom sin dels röst för Städerna och Udels för landet, undertrycka hvarandra genom partiella föreningar med de två löntagande Stånden, som utgjort den kompakta kärnan af Ständsorganismen. Deras större inflytelse i en allmänt vald national-representation blifver altför påtaglig, för att kunna misskännas; och ehuru säkert icke försök i denna del komma att tryta, skola de säkert tillintetgöras af fosterlandskärleken och sanningen. Adelns handlingssätt bestämmes väl egentligen af Regeringen: och Sveriges öde beror onekligen af den större moraliska och politiska dygd, som en stark och sausad folkopinion kan ingjuta i dess Regering: Men, nekas kan det ej, af annat än ett blindt och oådelt Ständs-hat, att Sveriges Adel har nog upplysning och medborgerlig känsla, för att, äfven i trots af en svag Regerings fördomar, kunna göra ett offer på fåderneslandets altare. Af

19 maj 1841, sida 2

Thumbnail