———— — ee GÖTHEBORG. För de fleste af våra härvarande läsare torde icke vara obekant, att frågan om Hemförare Batgillets i Götheborg afskaffande vid föregaende Riksmöten varit föremål tör Riksens Ständers åölverläggningar, utan att dock leda till något re-ultat, äfvensom att Götheborgs Representant vid nn pagaende Riksdag, Brukspatron G. F. Wern i Borgare-Standet motionerat, att det Batgillet i Götheborg på obestämd tid förunnade privilegium exelusivum matte varda återkallad, hiilken motion remitterades till Allmänna Besvärsoch Economi-Utskottet. Detta Utskott afgaf den ll:te Maj sist!. år ett afstyrkande utlåtande, som äterremitterades af alla fyra Standen. Debatterne inom Borgare-Standet voro lifliga; Urr Wåern, Geyoer, Valiey, I-xNiHUIUII:. Petrå. Kjellberg och Wedberg talade tör aterremiss: Urr Norsing, Ilelsingin-. Wijk. Or tröm och Uhristierson för bifall till Utskottets uilatande. Med anledning af aterreni-sen a gaf Besvärsoch Economi-Utskottet ett förnvadt betänkande. som är högst upplysande i sak cch i hsrilhet fragan. så som ett önsdningsmal. hän-Kåts till 1. Ål. Konungens afgörande, hvarom Standen förenade sig. Detta Utskottets betänkande intages nedan i tidningen. till ledning för dem, som önska taga närmare kännedom om denna fråga, som förekommer näta Fredag dev lA:de dennes, Kl. 4 e. ma hos härrarande Handels-Socictet. som kallat Stadens Herrar Handlande art, i antednig af den väckta frågan. angående upphäfvande af d ltemtorare-Fatgillet törunnade rättigheter, höras hurusida de-små vara betungande och hinderlige för ortens rörelse. Betänkandet lyder som följer: -Samtliga Riks-Stånden hafva till Utskottet återremitterat dess i detta ämne afagifne Betänkande Nr 29, efter anmärkningar, som hufvndsak igen sammanstämma i det inachåll: att, ehuru Batsillets rättigheter och skyldigheter äro på sätt Utskottet aberopat, stadvade genom ädre och nyare Kongl. Resolutioner, borde Rikets Ständer icke deraf vara hindrade att ågna sin uppmärksamhet at ett mal af den märkvärdighet som detta. Ett saadant skulle annars möta. vid hvarje fräsa om apphäfsande af ett monvopolinm, då det vere icke sannolikt. att personer som deraf hade fördel. skule uraktlåta att för hvarje fall, så mycket vom möjligt, hos Regeringen tförskaffa sig bekräftelse dera. Det skall följa af 9 i Riksdagsbeslutet den 2:dre Maj 1810 att denna så väl som alla öfriga SKråinrättningar i Sverige, icke bör uteslutande vara till någon viss corporation öfverlåten , utan tillhör en hvar Svensk medborgare att sig dermed befatta. Så vida begreppet om åäganderättens helgd får gifvas den utsträckning att den ifrågavarande anstalten deraf skyddas, skall aldrig något töraldradt missbruk afhjelpas, vore det än lika med hvad detta törmenas vara. uppenbarligen stridande emot grundlagens anda, sådan den uttryckes i 60 3 Regeringsformen. — Båt-förare-Gillet, stiftadt under helt olika handelsförhållanden, skall numera icke förmå att, med sina 25 båtar. motsvara den så oåndligen utvidgade rörelsens fordringar, eller att utan legobiträde besörja alla transporter emellan fartygen och upplagsplatserne. — Följden skall vara uppehall, väld, öfverdrifven taxation samt ocker på oprivilegierade båtförares arbetsförtjenst. Gillet skall utvälja de för sig förmonligaste. och antingen uppskjuta de öfriga i reserv, eler efter föregangen ansökning, meddela tillåtelse för den trafikerande att hjelpa sig sjelf: löv hvilken tillatel-e likväl ofta dryga afgifter måste betalas, ofta ända till half frakt. Dt år visadt exempel, att en exportör blifvit af Gillet lagsökt för 1245 Rdr 11 sk. Beo i frakt för plankor, som han utfört under året utan att begagna hemlörarebåtar, och att han, efter träslad förening, måst erlägga 300 Rdr af hvad sålunda blifvit fordradt. äfvensom att en annan handlande. som begagnat berörde båtar. måst. för lossning från fartyg af 102 lä-ters drägtighet, betala 294 Rär 16 sk. Banco. då denna lossning skall kunnat skett för 100 Rdr om godsets land-ättning varit fri, och samma last kunnat föras till Waldemarsvik vid Calmar för enahanda fragt. som nu måste erläggas för transporten 34 mil på Götheborgs rivier. Såsom en ytterligare olägenhet är anfördt. att, om någon af Gillets farkoster uppehålles blott några timmar, utöfver hvad som är stadgadt, mäste betalas liggpenningar, hvilka kunna uppgå till 25 Rdr Beo om dagen, och det skall vara svårt att controllera uppgiflen om väntningstiden, synnerligast då båtarna