att lyda,Utan Riksens Ständers samtycke kan Konungen ej Lån in-eller utrikes göra eller Riket med ny Gäld belasta. Visst bjuder 83 8. att Grundlagärne efter deras ordalydelse skola i hvarje serskildt fall tillämpas. Visst var det bekannt att Kabinettskassan kommit i 700,000 Rdr B:co skulld utan att Ständerne ens vetat deraf, än mindre samtycke lämnat och kommit i skulld för icke nationella före:nal: ambassaden till Ryssland att hedra minnet af kejsar Alexander, som tog Finland frän oss, (164427 Rdr b:co), — löntillökningar ät frossande högre tjenstemän (142000 Rdr) och deribland en Norrsk Kabinettssekreterarr m. m. d. Men detta halp ej. — fan som arbetat i kull de åsyftade törbättringarne i vår Representation, — han som i stället vill såsom femte hjulet under vagnen, ha ett femte Ständ, sammansatt hufvudsakligen af ofrälse tienstemån: Löjtnanter, IIäradshöfdingar, Kamererare och Landtmåtare, liksom icke det fanns nog sådana i Adelsoch Preste-ståndet att icke tala vm Borgarstandeis borgmästare och Radmän, som vilja blifva Borgmästare, — han, Representanten för Malmö, genom Ionungens näd redan tittulär Landssekreterare med tonr och befordringsrätt, (månne älven till kBorgmä-taredömen!) sumt Riddare af Wasa Orden Herr Halling är tapper nog att yrka ett årligt anslag på 30,000 Rdr b:ko, för att betäcka en sLulld, svm uppenbart emot grundlagen blifvit gjord. Hvad Herr Halling härpå vunnit för sig känner man ej; men icke är det kommittenternes tacksamhet. Det är en ringa ting för tjen-temannen, som icke drager bördan af Statens undersiall. att bevilja stora an-lag, men köpmannen, hvars välstånd of. a beror på en olycklig konjunktur och som i alla tall, under närrarande in-kränkningsperiod har svårt att draga sig fram, handtrerkaren, som med bhehymmer mot-er sin framtid och bonden som äåter sitt bröd i sin ane:es svett, — månne icke de få dyrt betala representanteus medgörlighet. Väl har IIerr Halling förnekat mennisho ne deras rätt att bedöma honom och ställt sig under Guds dom. Men om Malmö Borgerskap detta oaktadt skulle undlerstå sig fråga, hvad nytta det och Landet hafva af de 5000 Rdr b:co, som efter 10 Rdr om dagen, Herr Falling af Samhället för Riksdagens skulld atnjuter, så — vi räds hvarken menniskors eller Guds Dom för svaret, — fråga vi om detta kan klandras: och om det med ledsnad sett sig bedraget i sive förväntningar, månne då han kan kalla orättvis den harm, som träder i aktningens ställe.