denna sak, hvilket dock en gång måste fram och som tills vidare ej ursägtar de efterlefvande. Utan att vilja försvara en mans minne, som onekligen, genom sin eftergifvenhet för allena-regerings-lystnaden och sin beredvillighet att mäkla i handkasse-aftairerna m. m., gjort fäderneslandet mycket ondt, torde dock med skäl kunna frågas: om ej hela det spektakel man nu uppför, hufvudsakligen kommer deraf, att Hans Exc. Wetterstedt icke tillåt sig det brottet mot Svenska tolket, att låta Holonial-KlOSAns atagna törbindelser, i serskild bokföring öfverflyttas pa Minister Stats-anslagets redovisning, eller den så kallade Kabinetts-Rasdsan. Att ej andra varit lika nogräknade, är deremet all anledning förmoda. Det år inom mannaminne. att det var af d. v. KronPrinsens enskilte medel. och den åt hans styrelse lemnade, ifran Stataverket skiljda Barthelemy-fonden, sour alla de utgifter skulle bestridas, hvilka dittills ohörda i vårt land, utgingo till sådane ändamal som nÅtuts Råds lönetillökningar, frikadetters underhal m. m. m. m. Nu far man alla dessa poster, med procent åter, på nationens inrättningar: och hvem nar gjort trausporteringen? Manne Exc. Wetter-tedt? feöonungen år nu så rask, att resa till Norrige i sommar börjar ater omtalas. Röstning har i dag skett i förstärkta Stat--Utskottet, avg. de delar af Extra Stats-regleringen.deruti Standen stadnat i olika beslut, men hvari ingen invändning at tzonde-Standet blifvit gjord ang. voteringspropositionerna. Alla de högre anslagen halva blifvit nedsatta til! de lägre beloppen, och somliga anslag helt och hallet asslazma; sasom t. ex. det till Sluss-anläggning vid Dejeforssen och Fors-haga. Det ser mycket sannolikt ut, att Riksdagen kan ÅtsbiljasI slutet af Maj; såkert ville vederbörande det förr: men som de svårligen kunna gifva samma anledning till vår tidHof-Barder att hålla sig muntra på riksdagsmännens bekostnad, som år 1833 då Ständerna ätskiljdes i Krakuedanet. torde dagen och stunden ännu vara obeståmda. Bonde-Standet visar sig lugnt, under anfallen ifrån snart sagdt alla hall, emot den yttrade tankan, att deräst ej Stats-Utskottet och de andra Standen ville lemna uppmärksamhet åt dess meningar, utan ständigt undertrycka dem i rotering-propositionerna för förstärkt Stats-Utskott, Standet ej ämnade deltaga i voteringarna. Ingen synes rätt förstå denna enkla fråga, som likväl bäst besvaras af sjelfva beskafflenheten af en Ståndssrepresentation, och specielt af den anda 73 8 Rikeadags Ordningen uttalar; nemligen: att hvarje Stånds mening måste äga ett medel att göra sig gållande, atmiustone iutilldess, i frågor som tre Stånd afgöra, dessa tre Ständ äro enige. Ilafva blott 2 beslutat lika, mäste det fierde hafva lika rätt som det tredje, att få sitt beslut underkastadt den grundlagsenliga omröstningen. Norrska Riks Ståäthållaren afreste i dag till Norge. En ster middag gjördes åt honor af hans så kallade vänner: Kärnan afSveriges Aristooch Byräkrati. Grefve de la Gardie höll tal, och Biet berättar, att så väl de fordna som nuvarande Statsnåden voro närvarande. Man kan säledes sågas: att societeten utgjordes af dem; som varit; äro eller komma i och inför Riksrätt. De vexlade talen innehålla också ingenting om nationerna och deras representationer, utan endast om fosterlandet, Förenade rikera?, de stora godsen (fossum) m. m. och den bortresande tog — afsked med ntropet; två Kronor, Tyå ihroner. en Gud och en Kung? Det lärer vara trostormeln, tills vidare. KK 33 rn annan renen