33333g der åfven afslag, oaktadt en stark opinion på Riddarhuset visat sig för återremiss, och anmodan til Utskottet, att med vissa förändringar omarbeta förslaget. Att emedlertid hvilket förslag som beldst, grundadt på samfäld valrått, icke rönt eller röner anvat Öde än att af de tre privilegierade Stånden törkastas, torde kunna untagas såsom säkert. Sannolikt. då Bonde-Ståndet icke fogar sig efter de of rige Stånden utan yrkar votering i förstärkt UtI skott, kommer en sådan att föregå. Möjligen seg. rar då förslaget; men hvad man sedan har att vid nåsta riksdag förvänta för ett förslag, som mot tre Stands mening blifvit antaget, är föga tillfiedsställande för dem, som i reformens skyndsamma verkställighet se säkraste garantien för fosterlandets framtid. Då ingen medverkan synes vara att påräkna från en Regering. som icke visar ringaste sympathi för allmänna opinionen, och ej inser obehaget af den ställning hvari en Stånds-representation uumer mäste försätta henne sjelf, kan man med skål befara, att reformen åter aflägsnas för fierc I år; ja, att den till och med kuappast blitver möjlig att i lugn och laglig ordning verkställa. Det återztår nu att sc, om ej de tre Stånden eller åtminstone några ibland dem äfven vägra ait l godkänna den en gang blifvande omröstnings-proYositionen för förstärkta Konstitutions-Utslottet. ang. förslagets antagande eller förkastande, churn ru den är en tydlig följd af 8 56 och 81 Reg. Formen. Man tor sig kanna sluta dertill. af Ers kebi-kopens sörhållande; ty han tillkännagaf vid föredragningen af förslaget, att han ej ansög sig kunna meddela preposition på bifall; och hans shäl, i stället att ensigt GFrundlagen endast kunna stödjas på dennas bokstaf. bestod i en liten recension af Utskottets Utlåtande, nemligen på förecits sandet att Utskottet vågat föreslå serskilda val-församlingar för Städer och Land, sastän det redan fattade beslutet i förstärkt Utskott innefattade en samfåldt valrätt. Det synes vål ej behöfvas mer än vanligt skolbegrepp i tertia, för att inse, att da fråga var att afskaffa Ståndssval, ordet Åsanttåletlafser att ingen Stands-skillnad skulle förändra eller inskränka rättigheten att vähja och i svhrlu vet säkert en hvar, att om man våljer veamssälut i Staden ocliÅ-amsäldte på landet, blifva valen Åanimfäldta; fastån man ej sammanblandar land med stad. såsom egande serskildta antoriteter, dom-tolar, o0. s. v. Men man vill nödvändigt vränga barrt saken så, som utgjorde Städernas innevånare blott Borgare. och att af deras samfåldta val blef ett borgare-ständs-val. Att satsen är en för tillthllet uppspunnen osanning kan emedlertid ej bets ifla-: emedan såkert Hr Urke-Biskopen ej har emot, att reptesentanterne blefvo tagna ur de alldra kägtuste Skråoch Privilegii-interessena, på det de mäåttehäatva likartadt interesse med Consistoriales. Hvad som äfren är högst anmärknitigsvärdt vid denna angelägenhets behandling, år att alla Talmännen alldeles olika betett sig. Bonde-Ständeta Fälman, strängt och rättrådigt hållande sig vid Grandlagens ord, förklarade sig ej kunna meddela propositior på afslag, sedan alla Stånden upptagit frågan till pröfning och förstärkta Konstitutions-Uiskottet med Rikets Ständers rätt beslutat ang. valrättens samfäldhet och två-kammar indelningen. BorgareStåndets Talman, höll sig i det afseende vid arundlagen, att han, betraktande förslaget icke såsom nytt, utan såsom det i Grundlagen omsalta sista samman Jemknings-förslaget, ansåg sig hindrad att meddela proposition på återremiss; men han förgick sig i ötrigt, då han kunde tillåta sig proponera afsalag. hvilket aldrig enligt Grundlagens ord kan ifragakomma, då Constitutions-Utskottet afgifvit ett förslag tili grundlags-förändring: ännu mindre sedan frågan om sakens nytta och nödvändighet blifvit erkänd och redan preliminaira beslut blifvit fattade angående sättet. Erkebiskopen åter, syntes reservera sig rättighet , l i I ) I l j att snart. på påfve-maner, allena, tillintetgöra hela reforinfrågan genom sin ofvannämnda förklaring. Landt-Marskalken visar sig vara lika god som alla tre de andra Talmännen tillsammantagna; ty han tyckes ämna göra proposition på allt hvad de tre meningarne för bifall, återremiss eller afslag behagn-. Man har således här det eklatantaste bevis på lyckan af en fyrhöfdad representation. Huru kan det någonsin blifva någonting af Stånds-besluten, då en sådan oreda herrskar hos de egentliga ledarne afriksdags-arbetena? Man väntar nu med nyfikenhet att se utgången af lenna fråga; men en annan har ander tiden Uppstält, som för ögonblicket torde adraga sig en stor uppmärksamhet och till sina följder kan blifva vigtigara in man tror. Vid sammanjamkningen af Riks-Stånlens olika beslut i Extra Statsregleringen. har SrutsUtskottet icke gjort det afse nde på Bonde-Standets heslut, som 8 73 Riksdigs Orduingen alägger Ut2 a . a 0i1 AL. Mm ) 09