Ctrikes Nyheter. ENGLAND. London, den 16 Mars. Linieskepp och fregatter utrustas ytterligare, som det tros, för att afgå till America. Sotaregossen Jones, som ett. par gånger insmygt sig i Drottningens rum, hade nyligen blifvit lösgifs ven utur fängelset, då han nu för tredje gängen blifvit tidigt en morgon funnen i Drottningens salon. Den 10 erhöll. med 137 mot 24 röster, Herr Hodges bill — (till upphäfvande af försäkran under edlig förbindelse, att i vissa embeten handla på christlig åra och tro) — som afser möjligheten att anför tro borgerliga embeten ät Judiska religionsbekänna re, andra läsningen i Under-Iluset. — Samma dag uppsköt Lord Stanley förhandlingen af hans Trländska Pegistreringsbill till den 28 April, hvilket — då den Ministeriella förekommer den 23 Apr. — betyder att han öfvergifver den, i den händelse att den sednare går igenom. Transportskeppet Golconda har gjort skeppsbrott på Chineniska kusten, och 400 man af ett Indiskt regemente, som befunno sig ombord, föllo i Chineskfångenskap. Underhandlingarne med China fortgå i Canton, men man väntar af dem intet resultat. Under tiden är ett vapenstillständ afslutet. — Amiral Parker hommer att ötvertaga befälet. efter Amiral Elliot. öfver derrarande Engelska Flottan. Under-Husets sammanträde den 12 var märkvärdigt genom de förklaringar, som dervid förekommo i Orientaliska frågan; sedan numera Mehmed Ali icke antagit Turkiska villkoren. På tillfrågan sade Lord Palmerston: att han skall erhållit af Turkiska Gesaudten? en afskrift af fermanen som åt Mehmed Ali förlänar Egypten, hvilken serman Sultanen utfärdat allenast under sin ansvarighets? — att Lorden fruktar, att saken kommer att böra anses såsom enskild mellan Sultanen och Paschan, intill dess att något förefaller som kan ersordra Makternas uppmärksamhet; (härvid förtjepar att nämnas, det Globe för den 12 i en korrt artikel på det bestämdaste mot-äger. det Lord P. skall i sin note at d. 2 Nov. förklarat Franks rike, att de Allierade icke taga del i de ville kor Sultanen föreskrifver Paschan: en motsägelse, som tyckes icke passa samman med Lordens ord i dag i Under-Huset); — att (i fråga om Snltanens rätt att utvälja Paschans efterträdare), I-orden ej kan såga hvad de Allierade ämna göra eller icke göra; att han saknar officiella underrättelser; att det är honom omöjligt att veta. om Sultanen modificerar sin serman, eller först inhemtar sina Allicrades råd; — att de 4 Makternas afsigt med sina förut gifna räd visserligen varit. att Sultanen bona fide skulle bevi ja ärfiliga suecessionen åt Mehmed Alis afhomlingar. och adant i rak linia. och i en så nära skyldskapsgrad som förs hållandernas beskaflenhet och begge sädernas intresse kunde medgifva:? men att man alldrig haft för afsigt, att träda sultanens rättigheter så nära, att i Egypten skulle danas en afsöndrad och obe