10110(110T4 171 11144 hör OPMA 4144 1471214772( ER 138 VINES spelbordet, än hos någon handlande, som man finner på sittt kontor eller på börsen?. TE — GÖTHEBORG. I-N:r 29 af denna Tidning införde vi, under rubriken: Råttegängsoch Polis-salker, det från Kongl. Ciril-Departementet till Konungens Befallningshafvande härstädes ankomna Cirenlär om insändandet af recko-ranorter öfver hvad som sig i Länet tills drager; och anförde tillika en Kronolänsmans raport, för att visa den ömkligt löjliga sidan af saken, hvilken också bar sin lika ömkligt allvarsamma, hraröfver vi nu i korthet vilja yttra oss. — I Stats-Ministerns Circulärbref af d. 7 Dec. 1810, hvilket bär åberopas och som vi nedanför i sin helket införa, heter det bland annat: Att allmänna ; tänkesattet för eller emot firgeringen eller Förraltningen, samt misstänkta personers vie fande. icke böra ö undgå Tit. uppmärksamhet, förstås af sig sjelf — I Att ett dylikt spioneri kunde anses nödigt eller behöfligt 1810, då, efter nyligen skedd thronhvälfning och Regements-förändring, Statsskicket, liknande hafvets dyningar efter väldiga stormar, ännn icke återsatt sin lugna och jemna form, är väl förlåtligt; men hrad i all verlden behöfs detta nu, efter mångårig fred och under djupaste lugn och stillhet ? Ådagalägger ej Regeringen härigenom sitt misstroende till Nationen? eller röjer den icke genom detta känslan af sin svaghet och sin vacklande ställning, samt medvetandet af att den icke känver sig, hvad man kallar sadelsast? liknande det onda samvetet, som öfver allt ser skräckbilder; eller en förbryllad hjerne, som i sitt delirium tycker sig se spöken midt på ljusa dagen. — Dylika spionsystem äro visst icke nya; de voro till och med gängse i äldsta tider hos barbariska folkslag, och äro det än i dag uti suveräna stater, säsom deI — 5 Ä ej M I spotismens verktyg; men de anstå ingalunda Styretsen öfver ett fritt folk. Visst har sådant äfven i Srerige förnt varit öfligt t. ex. under Christian I Fyran; men i senare tider tycks det vara en Fransk afart, inympad på Nationen, och lånad från Napo1 . — — leon, hvilken, ansedd såsom usurpator af en thron och under ständiga krig, kunde behöfva dylika meI del. — Vill Landets Regering, som vål förstår Landets språk, lära känna allmånna tänkesättet i landet, så lä-e den de Tidningar, der allmänna l opinionen oförställd och osminkad nttalas, och den I skall då bättre lära kånna sanna förhållandet, än i genom raporter från Embetsverk, som troligen alltid söka att göra sina berättelser angenäma för vederbörande. Den skall då t. ex. bli underrättad om, att ingen sagolysten Pascha begårligare lyst102 nar till berättelser ur Tusende och en natt, eller till dem om Cartouches bedrifter, än Svenskar nu köpa och åskåda en i Stockholm nyligen ut! kommen karrikatur, kallad: Den underbara Kabi1 ; i nelts-Kattan från S:t Barthelemy; — en vacker parodi på — Fåderneslandets återställda årai — llan hade icke så orätt Biskop Wingård, då han Ä i sitt åminnelsetal öfver Grefve A. P. v. Rosen bland annat yttrade, att Landshöfding-Instructionen — af år 1734 är redan en stor drifva. Betänk, att på den snöat i hundrade år, utan att något aflallit, än mera, att omkring 30 yrväder, kallade Riksdagar, 2— ökat massorna 3; men hvartill dessa massor tjenat eller tjena, är ännu en hemlighet; cckså kan man väl icke vånta sig mycken nytta af dylika instructioner. som, att t. ex. Fjerdingsmannen skall inberätta till Lånsmannen, denne till Kronofogden, Kronofogden till Konungens Befallningshafvande; eller Geraldigern till Poliskammaren, Poliskammaren till MagiStiaten och Magistraten till Landshöfdinge-Embetet, som sedan till Civil-Departementet raporterar denna vigtiga vecko-raport: ingenting passeradl. (l) Hvar Vv och en inser väl, att en så lumpen berättelse ej är värd en fjerndel af de lumpor, som åtgå för papperet dertill. — Risam teneatis amici! — ö Till Magistraten i Götheborg! Genom Circulair-tref under d. 14 Dec., 1810, i I följd af IIr Stats Ministerns för Utrikes Årenderne på Kongl. Majts Nädiga Befallmning utfärdade SkrifI uocla har dot hlifvit Niagistraten ålagdt. att hvarje