—2 4 c pE; Pp genom den af Phenicierna bedrifna byteshandel, först lärde sig bortbyta sina stenvapen emot de vida starkare och verksammare af jern och messing. — Vidare hafva svårligen, på andra vågar än genom handeln, Ost-Indieus gränslösa och outtömliga rikedomar blifvit kända i vestliga Asien och Europa. I Phenicien var, då det befann sig i Zenith af dess kommerciella makt. ett större förråd af geografiska kunskaper koncentreradt, än i hela den öfriga verlnden tillsammans. Öfvergå vi nu till en senare tid, så sinna vi att det endast var Portugisernas lifliga sinne för handel, som föranledde dem att anställa forskningar längsefter Afrikanska kusten, och slutligen till nptäckandet af Goda IIOppsuddeu samt dernäst till — — Å—— ke i Ost-Indien. Spaniorer och Holländare åöljde a samma motif i deras fotspår och lyckades i många hänseenden att colonisera Polynesiens vidsträckta Archipelag. Undersåker man närmare, kan man I i grundande af ett lysande, ehuru ephemeriskt RiI H tillskvifva blott det spekulativa handelssinnet Amerikas upptäckt. TYy sedan Portugiserna kunnit sjövägen till en lönande handel med Ost-Indien. den tidens Eldorado, var det de för dem i lysande följderna, som väckte andra Nationers, i synnerhet de närgränsande Spamorernes svartsjuka Vare signu, att Columbus, npphöjd öfver dåtidens vidunderliga vidskepelse, hvilken insvepte den astronomiska och geogratiska vetten-kapen i en tät siöja, hade blifvit bekant med Copernici system eller sjelf bildat sig sm idee om jordens rundning: nog aft alltid föresväfvade honom den tankan, att le komma till samma regioner, hvartill Portugiserna, genom sitt styrande åt öster kunnat ankomma, och att han derigenom skulle förskaffa Ferdinand och Isabella, samt deras undersatare en stor andel i den Orientaliska handeln, hvilken redan så betydligt. riktat Portngal. . Pa dennva tro blef hans företag beslatadt. Äfven gaf han det första Amerikanska land, hvilket ham upptäckte.namnet West-Indien, till skillnad från det öster ut fundna Indien. Upptåckandet af Bassens Bay, Hudsons Bay, Grönland, Nordamerikas kuster, fran Florida till Canada en tid och från Panama till Halfön Alasehka en annan. af Stora Australien samt kusterne af Japan, China och Kamtschatka bestyrka äfven värt påstående, — Också de biefvo uptäckte genom handelns driffjedrar. i Det vare längt ifrån oss, att vilja förminska värHU I I J 1 det af de följdrika och nyttiga anstränoniagarne af Verldsomseglarne, såsom Cooks med fleras, deck blefvo deras resor alltid svärligen företagne, utom på en handlande nation, föranstalltame emedan. blott af en sådan kunde deras förtjenst derom bekörigen värderas och de af resorne uppstadde resultater vöras så fördelaktiga. i Nog af, hade handeln icke varit, så skulle, efter vär innersta öfvertygelse, verlden vara föga annat, än ett tomt ram och hafvet, nu nationernas stora landsväg, skölja tysta och ödsliga kuster, i stället för befolkade och industriösa. Hvem vill dessutom neka, att man har handeln att tacka för Civilisationens oskattbara fördelar — Spridandet af konster och vetenskaper? Man mäste alls icke känna till historien. för att vilja bestrida detta. Då, med Romerska Rikets undergång. Nordens djerfva , barbariska folkslag skapade en lång tidrymd af råhet och den djupaste vidskepelse, tändes den första ljusstralan i detta mörker vlott af handeln med Östern och eudast genom Italienska Republikerne; tilltagande handel blef. denne stråle successift starkare och ljusare. Det Är en sanning, att medleminarne af en Köpmansfamilj i Florens, huset Medicis, voro de, hvilka på den tiden mest bidrogo till spridandet af kunskaper och bildning i Europa. Den astronomiska vetenskapen har blifvit mycket riktad genom Skeppssarten handelns följeslagare, medbroder. ö Endast handeln hafra vid att tacka för Manufacturernes nuvarande storhet. Man borttage handeln, och våra Mannfactur-distrikter skola framte scener af största elände och förtviflan. Fullkomnandet af den, i så nära förbindelse med vårt fabriksoch manufaktur-väsende stående Chemien, har åfvenledes till eu större del sin geruud uti handelns bedrifvande. — Författaren förbehaller sig att få ufveckla det inflytande, hvilket handeln utöfvat på Englands åkerbruk, likasom en ytterligare behandling af sitt Thema. Emedlertid kunna vi från vår sida icke underlåta fråga, om väl hiatorien kan så frikänna England. som författaren tyckes antaga, från stora fejder och grymma förtryck emot andra nationer, blott 1 ändamål att fråmja sitt handelsinteresse? Frågan är lätt besvarad och svaret uttryckt till och med genom Englands förfarande på denare tider. Var detsamma också fredligt, så var det likväl alltid starkt egoistikt och förtryckande för andra nationer, Den politiken att nu predika tred öfver hela verlden förklarar sig lätt, i hvad den angår England; ty detta land vill nu i ro njuta af sine roffade eller förvärfvade egodelar. — Krig, ofta nog anderblåst af Engelsmännen, skulle un, om också skadligt för andra nationer med hänsigt till handel och civilisation, dock icke vara skadligare för något Land än för England. — Det skulle, med ett ord, derigenom bl ifva runeradt. 2—— han, genomseglande och styrande emot vester, skul