Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 mars 1841, sida 2

Utrikes Nyl ENGLAND. London, den 6 Mars. Morning Post försäkrar, att underhandlingarne mellan de 4 Makterna och er. Frankrike redan hunnit så längt, att inom några veckor Orientaliska tvisten kan anses bilaggd. Enligt en Under-Huset förelaggd financeberättelse hafva pa de sednaste 4 åren utgitterne öfverstigit inkomsterna med ett helopp af tillsamman 4 millioner 107,751 C. Emedan i Under-IInset partierna åro nära lika starka, kan det ej väga att förhöja beskattningen: en upplösning af Parlamentet synes derföre oundviklig. I Irländska Registreringssragan väntas att åtminstone 20 ledamöter öfvergå på Oppositionens sida, när i Comiten votering sker öfver valcensur, som blifvit föreslagen till 5 E., och som utgör hufvudpunkten i hela billen. Undergången af emigrantskeppet Governor Fenner, med dess ombord befintliga 122 passagerare och högst dyrbara laddning, har varit ett talämne som mycket sysselsatt City. Händelsen hör i James Morrisons Departement, ty när ett till America bestämdt skepp går under, frågas straxt om han intet dervid förlorar, och James Morrison är i närvarande tidqepunkt en vida vigtigare person, ån Lord Stauley, Lord Cardigan och andra personer, om hvilka så mycket ordas i tidningarne. James Morrison är född i Norfolk, kom hit med en stor käpp och hvad han bar på sin kropp, och blef derefter anställd som inpackare och kringbärare hos en Detailhandlare med nouveauteer i City. Han var vacker gosse. eröfrade snart en af kökspigornas hjerta, — men (och det utgjorde knuten) i det gamla huset måste man genom en mörk gång taga vägen till matsalen, och sålunda begaf det sig, att en dag vår goda James derstädes fick fatt i Miss Todd, principalens dotter, och tryckte en manhastig kyss på hennes läppar. Kyssen vann så mycket bifall, att James Morrison korrt derpå förde Miss Todd i brud-tol och blef hennes fars arfvinge. -Valet var lyckligt, och Herr Morrison förstod att genom klok verksamhet så öka sin ärfda förmögenhet, att han nu hör till de första banquiererne i City, och jemte Leaf är den mest ansedda gresshandiare i Kläde, nouveauteer och Fruntimmersartiklar. Handeln med Norra Amerika gick fordom alltid genom Agenter i Liverpool, som togo höga procent. År 1838 slog Morrison hela denna handeln under sig, derigenom att han, med förbigående af Liverpoolska agenterna, directe gaf eredit åt NordAmericanska köpmännen. Men han fick betala icke mindre än 400.000 . lärpengar, dem han förlorade genom den stora crisen, deremot känner han nu alla dervarande köpmän så noga, att hvarje Cityköpman, hos hvilken ett hus i Förenta Staterna eller i Canada söker credit, alltid först frågar sig för hos Morrison, huruvida huset är solid. Han år numera Americanska Bankens agent, och har 30 lotter i den. Hela Englands handel med Förenta Staterna och Canada går igenom hans händer, och hufvudartikeln åär framför allt fruntimmerssaker. Klädeshandeln sysselsätter endast i London 42000 unga karlar af tämlig uppfostran. Deras stånd omtalas i en af Walter Scotts romaner, i Nigel. Klädeshandlarne i London spelade också en betydande roll under Cromvell. Om Morrison blott lyftade sin finger, skulle alla dessa 42000 Klädeshandlare marchera, hvilka anse honom för ett slags Wellington i deras stånd. Han behandlar också ntmärkt vål dem som tjena honom, och hvad som gör honom synnerligen populaire, år att han har för vana, att göra dem af sina tjenare, som uppföra sig väl, till associerade på fem år, efter hvilka de afgå med en oberoende förmögenket af sällan mindre än 20,000 E., för att lemna rum åt andra. Detsamma sker äfven hos Leaf. Methoden har den fördelen, att de unga karlarne sporras, och att de som gå undan icke blifva medtäflare, utan heldre lefva som ståndspersoner, hvartill den förvärfvade summan just räcker. Det år denna class som strider mot Tories om väldet. Skulle Lord Stanley med en vink, såsom James Morrison, kunna skicka en armåe af 42,000 unga brushufvuden ut på Londons gator? Det är ingen medelelass, sådan som på andra stälålen. — Engelska Medelclassen har erötrat Ost-Indien, och regerar det, och hvarje köpman i City är en liten Kung, för hvilken att regera är yrke och kailelse. Det folk, Cityköpmännen åt sig uppdraga, gör dem mera ära, än Lorderna hafva af sina betjenter, som plundra och hjelpa till att ruinera sina herrar. I Parlamentet hållas många tal öfver Morpethska billen, dem man utan skada kan förbigå; men man skulle hafva orätt, om man på samma sätt ginge förbi en korrt bi-notice i Chronicle, hvari nämnes om en privat sammankomst af Engelska Parlamentsledamöter i James-street, der ett förslag tillen total förändring i tarifen blef uppsatt och afsåndt till Lord Melbourne. Man åtnöjer sig icke mera med endast spannmålslagarne; köpmansståndet vill afskudda sig alla band. Gifva äfven häruti Whigs efter, såsom de gjort i colonialsakerna, så äro de Engelska IIandelsclassens Ministere. Hvad vilja Tories då göra? Då kunna de gerna slå till tullo ihjel sin skyddspatron, Sir Robert Peel, skicka den gamla pratmakaren Wellington Hin i våld. och med lagrar kröna den Oxfordska Blifil. Sir Robert Inglis, och ropa: Evoe Imperator! Handelsståndet sordrar allt — der är mycket, ganska mycket; men hvem kan såga nej, når det på allvar fordrar. FRANKRIKE. Paris, d. 6 Mars. Uppgiften om Orientaliska underhandlingarne i London bekräfta. sig. Hr Guizot begärde, att Syrien skulle ställas under de stora EKFuaranZisla Maldzgasnas hacladd Ach 46