Utrikes Nyheter. ENGLAND. London, d. 2 Mars. Trånne ämnen af vigt sysselsat te i vår Underhuset, nemligen Åinistrarnes behandling at sin Irländska Registreringsbill, samt Budgeten för sjömakten. 1 sföratnämnda frågan förklarade bord John Russell, att ban ville utsätta den vidare öfverläggningen om Lillen till d. 23 April, d. v. s. tilla första veckan efter Påsk. Såsom skål uppgaf han att sessionen redan skridit tämligen längt. utan att man kunnat votera budgeten, hvilken det dock är angeläget fastställa, hvarigenom ban icke vill förorsaka de Ledamöter olägenhet, medelst att nödsaka dem för en så vigtig sak qvarstanna i London öfver Påsk, hvilka vanligen då hemresa på besök. Derjemte erkände han, att den svaga pluralitet Billen haft, icke gaf honom bopp att den skulle gå slutligen igenom; som imellertid flere billens motständare icke haft något mot dess princip, utan blott mot det, af dem såsom för lågt ansedda, fattigafgifts-beloppet af 5 (, så hafva Ministrarne beslutit inbemta vidare upplysningar med afscende på detta hindret. Tories togo sig häraf anledning till gärkeri.och Lord Stanley förtevitade Ministrarne att de, då de föreslagit sin bill, antingen icke känt de nödiga grundvillkoren. — elter icke meddelat dem åt Huset, således fört detta bakom ljuset, samt uppsåtligen undanhallit denna känuedom. Han förnekade, att någon ledamet at opposillonen förklarat sig för rösträttighet. grundad pa sattigafgitts-belopp, m. m., — och gaf slutligen tillkänna, att han ville till d. 24 Mars utsätta andra läsningen af hans egen bill, och inom tio dygn dessförinnan yttra sig, huruvida han ville yrka, eller icke, läsningen på den uppgifna dagen. — -AmiralitetsSecreteraren Hr More ÖFerrall föredrog derpå i Underhusets Comite MarinBudgeten för 1841—42, hvilken uppgår till 6,600,000 Å. circa, samt innebär en förökning af visserligen endast 3 utrustningar af skepp (tillsamman 242), men deremot af 5835 man (linberäknadt 1500 marinsoldater). Mot invändningar förklarade Lord John Russel, att man hittils inskränkt rustningarne och icke velat begära supplementar-crediter af Parlamentet till dylika, för att ej uppreta än mer sinnesstämningen i Frankrike; och at samma orsak hade man heldre på eget beråg utgifvit 161,000 e, erfordrade af nödvändiga blifna förhållanden, än att, till medels erhållande, sammankalla Parlamentet; ty hade detta och Franska Kamrarne varit på samma tid församlade, skulle de ömoesidigt retat hvarandra och indirect blottställt freden. -Nu (sade Lorden) finnes ingen olikhet i tankar mer mellan Frankrike och England, beträftande Mehmed Ali eller om Egvpten. (Bifall i Huset). Vi ega Franska Conseil-Presidentens erkännande, att frågan