Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 mars 1841, sida 1

de hafva i England talrika medlemmar och utbreda sig ärligen mer och mer. Afven ibland mån, hvilka icke tillhöra någon sekt , har associationsprincipen, hvilken i vära tider lofvar att bli så mäktig, vunvit stort bifall. Herr Babbage, en man af sällsynt moraliskt och financielt inflytaude, föreslår äfvenledes, till lättnad för sabriksarbetare, dylika föreningar, vid hvilka alla dervid anstålldas inkomst skulle fördelas efter vinsten. Afven i Tyskland har den gemensamma hushällningen haft sina förfäktare. oaktadt densamma icke ännu lemnat något lyckligt resultat. Men då atskilliga Tyska Skrittställare vilja se de arbetande klassernas framtida väl, endast uti association, så gä de uppenbart för längt, da derjemte alltid ett fritt spelrum lemnas at den sjelfständige individen. Vid alla dessa förslag, hvilkas utgäng under vissa omständigheter och för vissa ändamål, visserligen kan bibringa Staten icke obetydlig fördel, bör icke förbises, att i allmänhet de meddellösa klas-ernas tillstand blott varaktigt kan lindras på en dubbelt förenad väg: den materiella och intellectnella. Hvad den förra beträffar, så är redan mycket vunnet, om Statskkonomiens längesedan bevisade grundsatser äfven praktiskt användas. För folkets iutellectuella bildning har väl ingenstädes blifvit gjordt så mycket som i Tyskland. Derigenom är uppgiften dock icke helt och ähallet fulländad, fastmer måste äfren åt de fattigaste anvisas en plats i samfunäslifret, på det att öfverallt ifver och hederskänsla mätte väckas. På sådant sätt motverkas bäst Brott och Pauperism. UD SÖRR NÄRRR—RE RO ! —2 ör