Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 mars 1841, sida 1

Utrikes Nyheter. SPANIEN. Madrid, d. 1 Feb. Corresponsal bar underrktstelser (som bekräfta de föregående från Södra Frankrike), att Dom Miguel bedragit Franska Auctoriteternas vaksamhet, och visat sig vid Bayonne. — Tillika går ett rykte, att Franska Legationen hår fått en courier att Dom Miguel redan betrådt Spanska området och söker bana sig räg åt Portugal, b-sarom härifrån genast rapport skall blifvit ufo slärdad till Lissabon, Stadfästelsen häraf får man afhbida. D. 5. I staden kringlöpa berättelser — lik väål ej säkra — att Seger-Ilertigen hit beordrat en ny difxision; — att General Alava Önskar lemna sin befattning som Ambassadeur i London; — och att 1S12 ärs Constitution skall blifvit proclamerad på Cuba. i l). 7. Krigsministern har till Regentskapet afgifvit ett betånhande. att wmen, som en följd af den återställda freden, kan förminskas. Regenskapet har dorpa nifärdat ett decret, hrarigenom ovillkorligt afsked beviljas ät alla zapens soldater af 1831 års unf-krifning samt åt de Frisilliga som lätit värtra Lig till hrigstjenst så länge kriget varar. — Genom ett annat decret återställas de militairer och arbetare, hevilka under den absoluta regeringen blifvit beröfrade de dem förut lagligen tilldelade jordlotter, i besittning af denna deras egendom. gnReegeringen säges hafra upptäckt spår at hemligt förstånd mellan soldater af garnisonen och Ultra Progressist-partiet. kalladt de Strumiplösa. Eitt eget phenomen är, att valmännen infinna sig ytterst fåtaliga till Cortesvalen, som nu åro i gång baåde här och i hela landet. — Allmänt tros, alt Regentskapet kommer att i Cortes hafra pluraliteten för sig; — och att Espartero skall vara viss om, alt de nya Kamrarne at honom ensam uppdraga regentskapet. PORTUGAL. Lissabon, d. 1 Febr. Douro-tractaten, som d 26 Jan. antogs af Senaten, erhöll gen: och afsändes dagen derpå till Madrid 0 ist ratisication men kungjordes officielt först d. 29. — Ickedessmindre förtfara krigaanstalterna. — Finance Ministern, som förehaft att vilja återställa grandskatten. foraes. och derigenom åter införa ett slags feudal-ystem, har blifvit nödsakad att taga afsked, d. 27 Jan., hvilket genast beviljades. Senatorn Antonio Gongalres de Miranda, hans efterträdare, har förklarat sig vara fiende till alla lån och nya skatter, men deremot vån af sträng sparsamhet. — Lissabons och Oportos Nationalgarden hafva petitionerat hos Cortes mot Regeringens beslut, som skulle nödsaka dem att tjena i de nyss upprättade milice-regimenterna. SCH WET1TZ. Till Bern har ingått Österrikiska noten, daterad d. 8 Febr., rörande klostrens upphäfvande I Aargau. Den vidrör icke sörbundsacten; men Kejsaren protesterar, i egenskap af atkomling dels at stiftaren af klostret Muri. dels af de som donerat de öfriga klastren, hvarjemte Aargau göres ansvarigt för hvarje ohelgande och förstöring af de grettigt Habsburgska grafvarne, samille-monumenterna och acterna. El uru ej tydligt sagdt, låter noten förstå, att Kejsaren anser sig såsom naturlig skyddsfogde sör dessa kloster. — En annan uppgift från Bern förmåler, att Österrike icke protesterat mot upphärvandet af klostren, men emot hvarje act, hvarigenom de egendomar, som härröra af Kejsarens förläders patrimonialförmögenhet, undandragas sin af stiftarne stadgade bestämmelse; hvarvid Österrike förbehåller sig alla sina härigenom uppkommande rättigheter. Alla truppar bafva nu lemnat Aargau; deremot rustar Cantonen sig allvarligt på gränsen mot Luzern, sedan sednaste valen der bebäda en brytning i syemet. F dåst 2 Cantoner, Freiburg och Zug, hafva absolut fordrat Tagsatzung; hvaremot de 3 Urcantonerne (Schwyz, Uri, Underwalden) Jemte Neuschåtel först fordra den, såvida Aargan icke återkallar sitt be