2 — — 2 IE Ltrikes Nyheter. FRANKRIKE. D. II. I Pairskammaren har i dag Marskalken Soult inlemnat det af de Deputerade antagna lagförslaget om befåstandet af Paris. — Vid slutet afsammankomsten uppsteg Baron Seguier, med tvänne numror af National under armen, och anmälde, hurusom i dessa blad funnes de häftigaste och otroligaste invectiver mot Pairs-Kammaren, hvilken i dem kallats Hospital för obotliga, Benhus etc. Han yrkade derpå att låta åtala de incrininerade artiklarne; hvilket antogs. D. 12. Nationals inställelse inför Pairs-Kammaren har väckt stort uppseende, och oppositionspressen anar en anlaggd plan mot de oberoende tidningarne: en förmodan som vinner sannolikhet af Kungliga Procuratorns och Ministern Martins täta öfverläggningar med HH. Pairerna Pasquier, Decazes och Seguier. Verkligen omtalades i gär i Pairs-Kammaren öppet, att Ministrarne ämna i denna session framkomma med ett förslag, rigtadt mot pressens tygellöshet. Det berättas, enl. Presse. att man i London har kommit dem på spåren, hvilka förfärdigat de bref, som falskeligen (!) blifvit Kungen tillaggde. Det har funnits öfverraskande att Marskalken Soult, hos Pairerne i går, enkelt och ovillkorligt förklarat sig gilla befästningslagen, sådan de Deputerade antagit den. Den sköna sänijan mellan HH. Soult och Guizot bar blifvit återställd till följd af en förlikning, hvilken förpligtat Marskalken att understödja Lagförslaget, hvaremot Hr Guizot förbundit sig att skicka Marquis de Dalmatie, Marskalkens son. säsom Ambas5adeur till Constantinopel. Denne har förtjent detta pris genom sin bemedling af sin fars och Hr Ges oenighet, som utmärkt sig, bland annat å den förres sida, genom ganska soldatiska omdömen. D. 14. Deputerade Kammaren har i flere dagars sammanträden sysselsatt sig med tull-lagen, och fortfor ännu med densamma. Tractaten med Buenos Ayres kan i dubbelt afseende blifva af stor betydenhet. Emedan Hr Gunizot ämnar ratificera den, kan sådant föranleda till ett närmande mellan honom och Hr Thiers; detta berättas redan af Commerce, med tillägg att begge äro betånkta på ett förnyande af 11 Oct. Ministeren. Deremot är nästan hela Venstra Sidan Tractaten afvog. och säges ämna föreslå att vägra ratificationen. Således skulle i denna fräga Venstra Sidan skilja sig från Hr Thiars, och då torde lätt en fullständig ruptur vara att vänta. Väl underrättade personer försäkra, att Ministeren fogar anstalter till att förkunna Kammarens upplösning. Denna ätgärd skulle vara fastställd att ske d. 15 Oct. Pairs-Kammaren kommer först i morgon att utse sin Commission för Befästningsförslaget. Alla lagens motståndare äro i största verksamhet för att vinna pluraliteten i Commissionen. De äro mycket talrika i Kammaren, och understödjas af de lika tänkesätten hos Baron Pasquier. Kammarens President. Allt hvad Regeringen af honom kunnat vinna, är löftet om hans neutralitet. Att döma af Hr Moles täta conferencer med Hr de Lamartine, lär den förre hafva för afsigt att, som den sednare hos de Deputerade, tala mot lagen hos Pairerna, med den sannolika biafsigt, att genom förslagets förkastande störta Ministeren och sjelf efterträda den. Hertigen af Orleans tros komma att tala för Besåstningen, hvars antagande bäst försäkras af den förestående Pairs-promotionenFörhållandena till de främmande Makterna hafva snarare förvärrats, än blifvit bättre. Visserligen hoppas man något af Belgiska Kungens resa till London; couriervexlingen mellan Paris och Brussel var före hans afresa ganska liflig. och man förmodar deraf, att han gör ännu ett försök att närma Frankrike och England till hvarandra. Men kanske har detta större svårighet, än förr; och redan blotta ryktet, det skulle Hertigen af Bordeaux visa sig vid Hofvet i London och der finna ett lysande emottagande (Gazette de France säger det är ogrundadt), ökar än mera harmen mot grannarne på andra sidan Canalen. — Vidare hör man på åtskilliga häll rykten om en förändring i förhållandena till Belgien; dessa rykten äro sannolikt föranledda af en och an nan åtgärd i Belgien, som förräder en afsigt att mer och mer undandraga sig Franska inflytandet. Commerce säger sig hafva fatt underrättelse, att Kung Leopold, med afseende på möjligen utbrytande händelser, låtit sig sin krona garanteras af England och Österrike; en garantie som förmodligen icke blifvit lemnad, utan att han äfven å sin sida till dessa makter inosstt förnligtelser, hvilka väl just icke fro j