Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 februari 1841, sida 1

derna dens namn, med borgen af Ninisterkassan, skall, i all tysthet, ett lån af 80.000 St.) vara negoeieradt, att användas till författare och förläggare i Frankrike, Belgien, Tyskland samt Holland för att motarbeta Prins Gustafs tillämnade förwmålning. I N:o 43 af den andra Maj, under rubrik: ?Aterblick på Riksdagens gång?, sade vi ytterligare öfver detta ämne: Vi vilja endast framdraga den nyligen omnämda transaktionen för den fingerade Barthelemy-fondens räkning, verkstäld endast för det dynastiska intresset att hindra Prins Gustaf IVasas giftermål. Man måste bra htet känna tiden, för att frukta något af pretendenter; för dynastier lägger numera ingen två strän i kors, här är ej mer iräga om person, utan om sak: en gäng har verlden väl lärt, att ingenting vinnes, utan tvertom, vanligen förloras, genom per-onombyten på thronerna. Derför var således ingenting att frukta, och dock upptages, på högre impuls, ett lån för Barthelemyfondens räkning. såsom ingen kontroll underkastad, emedan den står under enskiudt förvaltning, ett utlänskt lån af 80,000 C. St.; men som denna fond existerar endast på papperet, och ingen lånar nagot på ett dylikt hypothek — lika litet som pa en stuss till Schröderheim i tiden måste ministereller kabinettskassan gå i borgen derför, och således nationen, utan ståndernas hörande, belastas med denna skuld, under det det skrytes med vär skuldfrihet, köpt med kungliga uppoffringar o. s. v. Häraf synes klart dubbelbeten, advokaturen i Ex. Stjernelds förklaring, att intet lån upptagits för Kabinettskassans räkning, och att den ända hade en brist, som man hoppades kunna betäcka med det fortfarande öfverskottet; men då detta nu indrogs, efter man såg, att det ej bellöfdetill de verkliga diplomatiska behofven, då började Ulfvalåten.? Ju mer man reflekterar öfver saken, desto skandalösare framställer den sig. Det första som klart tyckes framträda är, att de rykten, som nu så länge varit gängse om detta lagstridiga lans användande. och som så länge varit offentliggjorda, utan vederläggning, äro sanning , hvarom vi ocksa alltid varit öfvertygade. till följe af den källa, hvarutur vi hemtat dem; det andra är det oförlätliga vingleri, som egt tum i denna affär, under hemlighetens slöja; ett vingleri, ett förhemligande, som förekommer oss likt det en otrogen handelsbetjent begär, för att dölja förskingringen af anförtrodda medel för sin principal; men hvarför nu också styrelsen far stå till rätta inför Ständerna, nationen. ja verlden, såsom en skolpojke, som skolkat skolan, inför sin lärare. Ovärdigare ställningar och förhållanden för en regering låta ej lätt tänka sig. och hvad skall man tänka om dem, som försatt regeringen deruti? Dumdristighet är det lindrigaste man kan kalla deras förfarande, och om också allt annat onåpst skulle gå igenom Riksrättens skärseld. så bör ifrågavarande affär och de den angår ej kunna göra det, ehuru litet farlig denna rätt, till följe af sin sammansättning, i allmänhet synes för de anklagade. Det länga uppskofvet dessa fatt till besvarande af klagomalen, hvarpå de dock längesedan bordt vara beredde, tycks också berisa Riksrättens valsprak vara: Festina lente eller ÅDra ut på längbänken. — Vi hoppas dock, att ingenting skall hjelpa, och åtminstone ingenting förmå stänatt betala! Vi hade tänkt att i närvarande artikel jemväl kunna genomgå hvad som passerat i öfriga Riksdagsangeägenheter. såsom Statsreglering, detaljerna af Representationsförändringen m. m. Men uppskjuta det med flit. för att ej genom inblandning af något anzat störa eftertankan öfver det tänkvärda ämne, vi framställt och, som väl förtjenar hvarje fosterlandsväns odelade uppmärksamhet. ) Summans och fördelningens olikhet med nu uppdagade förhållanden gör ingenting till saken. Hvem vet brad omsättningar och afbetalninga och vinglerier, som egt rum under de 17 å 15 ar skulden i hemlighet existerat. 2—— 2 — — 2