2— I EINER UU VM RA Oe — Åe 22 indragna Aarganska klostret Fabr, emedan de eljest maste betala tvänne gånger. — Den at Neufchatels Regering till Frankrike utlefvererade Borel har genom Bern, såsom presiderande Canton, begårt dess intervention till den häktades befrielse. I Neufchatel har saken gjort stort uppseende, i synnerhet sedan det är utröndt, att Borel ingen del har i Darmes ka complotten, utan numera blott tilltalas för delaktighet i Arbetareföreningar iParis. PREUSSEN. : Från Berlin har Erkebiskopen i Cöln fått tillsägelse, att med det första atervända till sitt biskopssäte och tillsvidare ater intaga det. Planen lär vara ett derefter, euligt träfladt aftal med Rom, lata Erkebiskopen anträda en resa dit, der Cardinassvärdigheten väntar honom. En Commission har blifvit nedsatt med uppdrag att i tryck utgifva Fredrik den Stores samtliga verk, dem de iorra Regeringarne dels stympat och latit, såsom af Ministern Wollner, försalskas, dels undanhallit publiciteten. ExKungen af Holland låter i Berliu praktfullt till residence inreda ett palais. Appanage har han afsagt sig. Fran Posen känner man nu alla valen till Landtagen, -om skall öppnas d. 28 Feb. De besta näStan helt och hallet af personer fiendtligt sinnade mot Preussiska Regeringen, och som äro kända anhängare af yttersta Polska radicalismen. — Grefve Raczyunskis be-värsskriftt bar åtminstone verkat mycket, att processer åfven få föras på Polska språket. SPANIEN. Madrid, d. I Feb. Från Lissabon äro depeeher ankomna, att Portugisiska Senaten också godkändt, och Drottningen sanctionerat Duero-tractatens seglations-reglemeute, hvarmed alltså hela saken är bilagd. Rörande Regeringens beslut om pase foral i Baskiska Provincerna gå de mest olika uppgifter. En säger, att beslutet är suspeuderadt; en annan, att Regeringen ämnar med vald verkstölla det. För en vecka sedan är på ett ängskepp till Carthagena anländ en 20-arig Tysk Prins, Urars ärende är en gata, ORIENTEN. Enligt såkra uppgifter har Storbrittanien beredvilligt ingått på iden, att förskaffa en tryggad och af Turkiska förvaltningen mera oberoende stållning åt Jeru-alem, Betblehem och alla de Christna heliga arterna i Palästina. — Åfven planen, att i Jerusalem anställa ev egen Christen administrator, vann bitall i London; och det är numera visst. att Europåiska Makterna ämna träffa öfverenskommelse I med Perten i detta afseende. Men makte: nas (Frankriks och Porten inbegripna) underhandlingar härom skola först taga sin början. Frågan rörande occupationen af S:t Jean dAere har tills vidare blifvit äfgjord. England har förklarat sig beredt. att vid anfordran utrymma fästningen, med dervid tillkännagifvit sin önskan, likasom ett villkor fran sin sida, att äfven Saida erhåller en rent Turkisk besättning; den nuvarande består för det mesta af Österrikiska troppars Baron Monniers mycket omtalade resa till London har haft ett resultat. som tjenar till basis för de underhandlingar, hvilka nu föras mellan Frankrike och de öfriga Stora Makterna, Herr Guizot har nyligen afgifvit en note till Lord Palmerston, hvari han af unppfyllandet af vissa villkor låter Frankribes accession till tractaten af den 15 Juli bero. I första rummet skall Sundet mellan Dardanellarna och Ssarta llafvet från denna dag förblifra tillslutet för alla krigsskepp af hvilken nation som helst, utan undantag. För det andra skall icke allenast ViceKungen af Egypten försäkras om ärstligheten. utan länsförbindelsen piellan honom och Porten mildras så mycket som måjligt. särdeles tributen, den han skall erlägga till Sultanen, hvarjemte de öfriga län-shyldigheterna skola ytterst måttligt fastställas. Slutligen önskar Franska Regeringen, att genom Europäiska Makternas bemedling de Syriska Chri-tnas öde måtte lättas, så att i Syrien ett slags skyddsstat, såsom i Moldau. måtte upprättas. — IIr Guizots begåäran, att Svarta laftet skall blifva till-lutet för alla sråmmande krigsskepp. är en naturlig följd af tractaten at d. 135 Juli och af det samma dag underteknade protocoll. Men Hr 6. vill genom denna fordring för alla tider förehygga af-lutandet af ett sidostycke till tractaten i Unkiar-Skelesi. och uppställa tillslutandet af Svarta Hafvet som en bestämd grundsats i allmänna folkrätten. Häruti äro de i Londonska tractaten intresserade Makters, i Paris acerediterade, Gesandter fullkomligt af hans tanka, så att intet tvifvel är, att ju första punkten i Hr Guizots note blifver ordnad på ett allmänt tillfredesställande sått. Då Hr G. i sin depeche begärde Egyptens ärftlighet till förmån för Mehmed Ali, egde han redan från Österrikes, Preussens och Rysslands sida den bestämdaste försäkran, att Porten, oaktadt alla Lord Ponsonbys intriger, skulle tilldela Paschan den ärftliga besittningen af Egypten. Detta löfte har redan blifvit realiseradt, och Hr Guizot smickrar sig att Mehmed Alis vidare öde skall förmedlas, särdeles genom Wienska Cabinettet. med största möjliga skonsamhet. Franska Regeringen känner för väl hvilket intresse Österrike har att skydda Mehmed Alis rättigheter; ty om nu för tiden Triest blifvit centralpunkten för handeln med Egypten, så är detta att tillskrjfva det gynnande Vicekungen beständiat skänkt Österrikiska sjöhandeln. Men i detta afseende synes Hr Gnizot sträcka sin förräntan för långt, ty Wienska Cabinettet har till rättesnöre för sin Orientaliska politik antagit den grundsatsen, att undvika allt som kunde likna en in1. nra angelägenheter. Frankrike 2W—— — — — —