Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 februari 1841, sida 3

Utrikes Nyheter. ORIENTEN. En Londons Correspondance upplyser nuvarande ställningen på det sätt, att England sett sig ensamt lemnadt af sina Allierade i frågan om Egyptiska ärftligheten. Österrike och Preussen, mest blott-tällda i händelse af ett krig. ansägo Alliancens ändamal vunnet, då Mehmed Ali nödgats afstå sina eröfringar och underkasta sig Portens lydnad; och de ville icke för en sak af mindre vigt — som sådan anse dr ärftligheten! — sätta allt på spel. Ryssland, som tillen del har samma motiv (det gnages a Posska kräftan), och kanske andra mera langväga beräkningar också, förenade sig med Österrike och Preussen. England har invändt häremot, att ingen garantie finnes mot Mehmed Alis, eller dess efterträdares, planer. England kan således numera, sedan dess Allierade tagit sitt parti, intet annat göra än att lovera och att söka leda det skedda enligt sina intressen. Dock inträffar nu den betänkliga tidpunkten, sedan de gemensamma intressena segrat; de enskilda börja göra sig gällande, och hvad som deraf kan härflyta, står icke att förutsäga. Foreign Quarterly Review visar. att Napoleons anda slagit ned i dess redaction. En artikel föreslår nämligen intet mindre, ån att England, med Sipoystruppar från Ostindien och med soldater tagna bland de 9 millioner Irländare. skall, såsom det icke skulle finna svårt, besätta Syrien med flere hundra tusen man?, och befästa Taurns-passen, hvarigenom hvarje styrka, komande från Lilla Asien, skall kunna utestängas från det således Engelskt coloniserade landet. HANOVER. Ständerna, som skola kallas, gör Regeringen bryderi, ehuru den i sin vishet trott vinna allt genom den enl. dess önskan tillsknrna nya Constitutionen. Mycket pengar och mycken makt har deri blifvit Regeringen tilldeladt, men af Ständerna har den myc ket att frukta, emedan — om de Oppositionella corrationerna deltaga i valen, hvilket knappt står att helsida — Oppositionen blir viss om majoriteten i den valda Kammaren. För att åtminstone ieke väcka dess slumrande fiendtlighet, ämnar Regeringen, i en denna gäng ganska korrt Session, endast förelägga det allra nödvändigaste och att kalla Ständerna på nytt år IS4I (de sammanträda eljest hrvartannat är). — General von Kronenseldt, som tagit afsked, icke frivilligt, har aflidit oförmodadt. — En Pastor Sander i Göttingen, hvilken latit trycka en afnandling i Hamburger Politisehes Journal. har måst plikta 50 Rdr, hvilket vite skal utsträckas till en och hvar som utomlands later trycka nagot, om det ån är alldrig så litet. i RYSSLAND. Förhållandena till Rom blifva alltmer och mer spånda. i anledning af Catholska Presterskapets i Polen oupphörliga klagomal hos Påfven öfver det inträng Kyrkan lider af Ryska Regeringen. I Petersburg har man vidate haft harmen, efter Demidowska affairen (som kostar Grefven sitt Hofembete och föranledt hans hemkallande att stå till ansvar), — att en ung Furst Galitzin och en Grefve Stakelberg, begge anställda vid Ryska Legationen i Rom, gjort sig till Catholiker, — hvilket lär komma att straffas