— — A Vi D. 31. Bland de Deputerade anser man för såkert, att denna Session blir Kammarens sista, så att den kommer att nästa år upplösas. Den 1 Februari. Befästningsfrågan har omsidor i dag kommit till afgörande. Förslaget är af Deputerade Kammaren antaget med stark pluralitet! — 1mellertid har discussionens gäng, intill sista ögonblicket, ådagalaggt Ministerens osäkra handlingssätt, i thy att Marskalken Soult, Herr Gnizot och Kungliga Commissarien motsagt hvarandra, och ån förklarat sig vara ense med Commissionen, än framkastande invändningar och hiader mot hvad de vid andra tillfällen förklarat sig gilla. Att Regeringen handlar. öppet, tror ingen; men derjemte omtalas oenighet inom Cabinettet, hvilken kommer att hafva till följd ll. il. Soults och Testes afgäng. — Nu sätta vederbörande all sin lit till Pairs-Kammaren. af hvilken de vänta — och sannolikt med skål — att den förkastar befästningsförslaget, eller åtminstone så amenderar de Deputerades beslut. att samma resultat vinnes som genom afslaget. Redan de sednare hafva så obetänksamt fattat sitt beslut, att liktidighetsfrågan för arbetena och valet af dessa blifvit lemnade ät Regeringens goåtsinnande. Anslaget som beriljats, utgör 140 millioner Francs: 60 äro deraf redan utgifne. Också bedrifvas arbetena på forten mycket verksamt, men ej så på förskansningen! — Så snart Kammarens votum blef kändt, expedierades en måvgd conrierer af de främmande PD plomaterne. Prefecter och Under-Prefecier te. hafva erhållit befallning att noga vaka öfver Relormisternas företag. Regeringen ämnar på Valreform-Comi:6er tillämpa April-Lagen af 1834, rörande föreningar. Bland besättningen på slottet Ham, der Prins Ludvig Buonaparte halles fangen. har ett anta! soldater yttrat, att de ville befordra hans flykt. Jndersökning är anställd, 2 soldater häktade, och hela garnisonen aflöst af annan militaire. I Toulouse har Prefecten genom telegraphen blifvit underrättad, att Don Miguel rest derigenom eller väntas dit. Bade der och i Bavonne är Polieen i full rörelse af denna anledning. D. 3. Moniteuren har en artikel, ämnad att lugna Europa, och hvari förklaras, att Befästningen af Paris är en hlott defensiv åtgörd, och en ytterligare borgen för freden. Imellertid ser den af Regeringen begärda recruteringen af 80,000 man, hvarigenom landarmeen påräknas blifva 505.000 man stark, icke ut att just uppmuntra hoppet om fredens bibehållande. Dessutom komma fyra alldeles nya fästningar, Vonziers. Langres, Thann och Les Rousses, denna inne i landet. att anläggas, jemte ett nytt fort, Glaizoles. Krigs Ministern bereder sig att begära disposition af ut-krifningen åfven af 1841 års class. Beursen är mycket uppskrämd. — Det säkkra är, att förhallanderna äro ganska invecklade och ömtåliga. D. 4. I går kl. 1 har Minister-Conseillen fulltaligt samlat sig under Kungens presidium. Tractaten med Buenos Ayres och Befästningsfrågan hafva varit föremålen. I Kunngliga bref-saken Jär Regeringen nu kommit till det beslut, att undandraga Domstolarne målet, och låta det af Pairerna dömas, der man kan vara säker, att Regeringen vinner allt hvad den anser för rättvisa. En curio i et kommer processen i alla fall att förete deruti, att Kungen mäste skrilva ett stycke med sin handstil, hvilken derefter af skiifkunniga skall jemnföras med de bref, som uppgifvavara originaler. — Saken har imellertid erhållit en egen vändning , genom den stämning Gazette de France uttagit på Messager, hvilken yttrat, att G. d. f. publicerat de 3 första brefven (af Kungen, då Hertig af Orleans) såsom förfalskade. I denna rättegång, mellan 2 privata målsegande. kommer Gazetten att förete originalerAAAOOO2O— — ne, hvilka salunda äfven af andre ögon kunna fäå skädas: och den förestår redan, att låta äktheten afgöras genom 20 Gode Män, 10 på hvarje sida, tagne utur begge Kamrarne. — Åktheten af de sednaste brefven sättes också ej mera i tvifvel: deremot talas olika om sättet huru de kommit i orätta händer. En version säger, att Talleyrand emottagit dem, men att de blifvit honom frånstulna; en annan, att han sjelf utlemnat dem för att efter hans död kungöras, — en elakhet, som vore af en hos honom vanlig beskaffenhet. Anmärkas bör att Marquis Larochejacquelin. som är förhörd såsom förmodad utgifvare af sednare brefven. är en slägting af Talleyrand. — Andra säga, att Kungen låtit alla brefven, som afgått, skrifras af aflidna Hertiginnan V—r—s—t, som behållt originalerna, utan att äterlemna eller förstöra dem. De skola funnits efter henne i en ask, och derifrån kommit ut. — De äldre brefven äro till Grefve dEntraigues; ännu flere skola fiunas, som lemna sällsamma upplysningar om Orleanska Husets planer och förhoppningar. — En correspondent berättar, att Larochejaequelin ämnar låta trycka bresven i facsimile, för att gifva allmänt tillfälle till öfvertygelses vinnande om deras äkthet. ORIENTEN. Sedan först från flere häll sSammanstämmande blifvit uppgifvet, att Mehmed Ali d. II Jan. (icke d. 14) utlemnat Turkiska flottan, har en telegraphdepeche till Paris ingått från Alexandria af d. 23 Jan., att densamma den dagen utlupet utur hamnen; — att Ibrahim redan var känd hafva inträffat i Ramleh (vid Gaza) och sannolikt redan med sin armee vore i Egypten; samt att Portens Ombud meddelat Passan, det han blifvit underrättad v —