FRANKRIKE, Paris, d. 25 Jan. I dag fortfar discussionen o Befästningsfrägan uti Deputerade Kamnaren. En ; talare; Herr Janvier, uppmanade Minuisteren att alli deles öppet yttra sig i frågan. Hr Guizot uppsteg da, under allmän nyfikenhet: ?Kutnimarn (sade han) vill Lafva Befästvingen, men den betänker resultasen och följderna af sin votering. Den truktar, att j denna skall kunna blifva en triumph för en orolig, krigisk politik, korrt sagdt, en sådan som den förkastat. Men äfven Cabinettet vill hafva Besästningen Vi äro öfvertygade att lagförslaget; längt ifrån att vara fiendtligi mot Cabinettets politik, skall gifva den styrka, och derföre hafva vi framlaggt det, Hade vi icke trott det, skulle det icke blifrit framlagdt af oss.... Vi åro öfvertygade, att den oss föreliggarnde fråga är en garautie för freden i Etiropa. För att icke betaga Besästningen dess rent defensiva caractere, förklarade Talaren, har Regerihgen föreslagit fem är till fullbordandet, hvilket tillika ådagalägger att Frankrike icke hyser fruktan. Han visade derpå, att man metl orätt beskyllt Cabinetteti för en skyzg, ödmjuk hållning: han pastod deremot aft detsamma antagit en hotande, dock krattig och värdig. AÅs en artikel i Presse finner man att Regeringens aligt icke är att på samma gang uppföra törskansningen och forten, samt att den vill bafva fullkomliet fria händer att låta arbeta når och hvar den sör godt finner. Forten anses väl icke mera, såsom i det förra ministeriella förslaget, som ensamma föromal för första farhågorne och första utgifterna 3 dock förblifva de hutvudsaken. Till förtydligande af sin mening antager bladet, att 30 millioner DevilJades; Cabinettet skulle då anvrända 10 på förskansringen och 40 på forten. — Det tyckes (säger ganska rigtigt Charivari) att det går med betästandet af Paris såsom fordom med Babels torn. De officiella byggmästarne förstå hvarandra icke längre. Uuderrättelser från Toulon bekråfta hvad man å Mivisteriella sidan alltjemnt förnekar vara lofvadt England : inställandet af sjörustningarve och sjömaktens omärkliga förminskande. Franska Regeringen har åter gjort ett steg, att närma sig de öfriga Makterna och i deras råd intaga sin förra ställning. I försonlig form har den nemligen gjort de allierade Hofsten några trågor med afreende på Portens framtida förhallanden till Europa; de angå: 1) stängandet Dardanellerna och Bosporen för alla krigsskepp utan undantag: 2) Pertens ställning, hvilken för framtiden skall blifva garanterad af alla 5 Stora Makterna samfållt ; och 3) Syriska i Befolkningens förhållande till Porten. SCH WEITZ. Aarau, den 20 Januari. Stora Rådet har i går, i ett sammanträde som räckte från kl. 9 på förmiddagen till kl. 5 eftermiddagen, gillat Lilla Rådets förslag rörande verkställigheten af det redan fattade beslutet om klostrens upphäfrande. Munkar, nunnor och klostertjenare pensioneras , efter ålder: och en betydlig del af förmögenheten är avslagen till skolinrättningarne och kyrkoherdars aflöning. — Ett amnestiedecret, med vissa undantag, är töreslaget. Hrad följder klostrens upphäfvande i Aargau kan medföra, får tiden visa. I Freiburg (Jesniternes lifoch hus-canton) har den 18 Statsrådet bedlutit enhälligt. att i egenskap af beskyddare och Förbundsfördraget af år 1815. officielt hos Regeringen i Aargau göra förfrågan, huruvida denne verkligen hesIntit att upphäfva klostren i Cantonen: — och att. när svar ingått att så skett. sidtaga åtgärder, sådane de före-hrifras Freiburg såsom medlem af Schweitziska förbendet. — Åfven återstår att se hvad Österrike och Preussen såga, hvilka. jemte Frankrike. år 1815 garanterat klostren. I en äldre fraga rörande dylika, hafva alla 3 Makterna gemensamt tagit parti för dem. Nenfchatel. Statsrådet. som beviljat Borels utleverering till Frankrike. har i Lagstiftande Rådet blifvit hårdt ansatt för denna åtgärd, dena Statsrådet söker bemantla med åberopande af convenieneen; ehuru rakt stridande mot Constitutionen. —L— — —