Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 februari 1841, sida 2

Ctrikes Nyheter. FRANKRIKE. Paris. D. 22 fortgick discussionen. Dagen mårkvärdighet deruti var Conseil Presidenten. Krigsministern. Marskalken Sonlts tal. Han meddelade omständligen sin åsigt al råtta sättet att befästa Paris, det han yrkade borde ske helt och bållet medelst utanverk, som borde upföras så längt som n. öjligt srån staden. Man föreställe sig derefter Kammarens förvåning, då — sedan den hört Conseilpresidentens så beshkaflade tanka — hans slutsats blef att förklara sig för befästningen sådan Commissicnen föreslagit den! I punkten rörande arbetenas liktidica utförande, gaf han tillkånna, att Regeringens godkännande häraf icke får förstås så. som skulle hvart enda verk på en gång hörjas och fort-ättas; de vigtigaste I öra (sade har) hafva företrädet. Han afgaf den uttryckliga förklaring, att arbetena. såväl på förskansningen som på sorten. väl skola liktidigt verketällas, men ömsom på ena och ömsem jå undra Seinestranden, enligt Regeringens bepröfvarde. Sist tog Herr Odilon Barrot åter till ordet. Aterken mande till hvad Marskalken yttrat om arbetenas liktidighet frågade Talaren, en edan Marskalkens förklaring tillintetgör aftalet med Commissionen, haruvida han äfven dernti uttalat sn egen tanka eller om han förkunnat Ministerens? Intet ljud hördes till svar från Ministrarnes hänk: en allmän rörelse uppstod i Kammarep. — D. 23 talade, bland andra. Hen Thiers, och underrättade, det Com missionen på förmiddagen haft en conference med Nar-kalken Soult, att deras stridighet blott varit skenbar, och att de nu voro ense. — I deg talades åter för och mot befästningsplanen, utan att något särdeles föreföll. Amendementer ann älas i mängd. Ett sådant omtalas såsom tillämnadt att erhålla stadgadt: det — så snart befästningen blifvit fullbordad — samtliga offentliga Bibliothek och Kungliga Museum skola förfyttas till någon stor stad belägen minst 40 lieues från Faris. Besästningsfrågan blir dagligen allt mer och mer invecklad: Cabinettet tyckes hifva för afsigt, om ej att föra Allmänheten balom ljuset. dock att lemna den i fullkomlig ovisshet, Marskalk Soults anföran de hos de Deputerade tjenade dertill. Regeringens tidningar söka bevisa att hans olika yttranden i olika egenskaper. af Militaire och af Minister, ganska väl rimma sig tillsamman. Dock är Journal des Debats nog klok att bedja Ministeren. att framdeles icke befatta sig med snbtila distinctioner. Allmänt. och i synnerhet på Börsen. anses abinettet på det hela vara mot Befästningen. och att det. åfven om de Deputerade antara den. räknar på att få den af Pairerna förkastad. Dock torde blott en del af Ministrarne slå sig på Marskalkeus sida, och således frågan föranleda till en söndring inom Cabinettet. Courier förmodar att hans taktik går ut på atv göra sig af med nägra af sina colleger. Sieele påstär att Marskalken vill aflägsna AH. Guizot, Duchätel och Martin du Nord, och i stället ivtaga HH. Dufaure och Passy med, eller atan, HH. Mole cch Lamartine. Den 22 på aftonen voro Ministrarne delade i sammanträden på olika håll, hvilket visserligen tyckes tala för en söndring. — Vacklande och svaghet visar Cabinettet; bland annat har Moniteuren — för att visa att stridigheten mellan Marskalken och Commissionen varit blott skeubar, uti redogörelsen för anöranderna i Deputerade Kammaren. tryckt ett yttrande af Marskalken — det kan ej haft! Man väntar att Hr Guizot bestiger frihunen och rent ut förkunnar pin åsigt, den han hittils b.ott