nen. om hvars verkställande Paschan å sin sida gifvit order, samt uppgifver att Ibrahim Pascha den 23 — Aigen anträdt marchen från Damascus. ViRÖV. VOR dare såser bUchan att han, medan han skrifver brefvet, erhåller ett sådant, fallkomligt öfrerensstämmande med stiputationerna i Napierska conventionen at den 6 Dec. från Amiral Stopford jemte en afskiift at de instructioner han erhallit fran Lord Palmerston, uti hvilka fastställes: Turkiska Flottans återlemnande, utrymmandet af Adana, Candia, Arabiska Gebitet och Heliga Städerna, samt förnyandet af Pa-chans jydnad oc h underkastelse till StorHerren, — allt vilKor för sinnande af den Kejserliga nåde Paschan erkänner i Storfferrens förlatelse och antagandet af hans underkaste!se resultatet af de Allierades vänliga bemädandenoch, i det han vet att till fullt värde behörigen skatta denna verkan af deras välvilja, sysselsätter ban sig allvarligen med alla erforderliga förbereuelser till Kejserliga Flottans hemresa, för att sålunda efterkomma StorHerrens höga vilja och befallning. den han utan uraktlatelse skall noggrannt efterkomma. sisan förklarar sig äfven beredd att draga sina truppar från Candia, Arabiska Gebitet och Heliga Släderna och att omedelbarligen skrida till dessa länders utrymmande, så snart Kejserliga Firmanen kommit honom tillhanda. Slutligen önskar Paschan, att Storflerren matte täckas kasta en medlidandets och förbarmandets blick på en gammal man, som är Honem helt och hållet tillgifven. Detta är hvad Paschan med tillit väntar af Storvisirens höga väl. vilja. och (säger Paschan) hvarje afgörande skall bero at dess befallningar. — Af detta innehåll finner man. att Paschan implicite stödjer sig på sin afhandJing med Napier. som — mot anförda vilkor — förräkrat Paschan, att de Allierade haft godheten anmoda Porten att vilja ärftligen förläna honom med Egypten , — och att hvad han säger om firmanen han tydas såsom ett vilkor från hans sida att genom den erhålla stadfästelse ä besittningen af Egypten, lika så väl som att vara en ovilkorlig underkastelse under StorHerrens välbehag. Hvad spel vid allt detta under hand drifves är omöjligt att säga; berättelserna om Diplomatiens åtgärder äro alldeles stridiga. Men inom kort komma sjelfva händelserna att sprida ljus öfver ställningen, — I Wien ville man veta, att StorHerren redan formligen gifvit löfte om Mehmed Alis återinsättande. En artikel från Turkiska Grän-en af d. 3 Jan. försäkrar att — i trots af Lord Pon onbys bemödanden att krossa Mehmed Ali — Porten skali beslutit att väl icke negocicra med Paschan om ärftligheten af Egypten; men att. sedan han verkligen underkastat sig och utlemnat flottan, kommer Amiral Walker att tillställa honom pardonen, som skall kungöras. Straxt derefter skall Firmanen följa, hvilken förläner honom ärfiligen stathållerskapet Egypten. On Candia har nu äfven underkastat sig StorHerren, hvilken stadfäst Gouverneuren Mustapha Pascha i detta embete. I Alexandria kände man, att Franska GeneralConsuln Cochelet erhållit med ångskeppet Phaeton uppdragz att tillräda Mehmed Ali. att, såsom sista utrvägen till att få bellialla Egypten, anropa Sultanens nad. — En anuan uppgift, som i högsta grad fordrar bekräftelse. år den, att Svenska GeneralConsuin skall officielt gifvit Paschan tillkänna, det Sverige förenat sig med Julytractaten, och att Svenska escadern äfven fått befallning stöta till Engelsk-Österrikiska Flottan!! Till Regeringen i Paris hafva underrättelser lacätt fiän Alexandria af den 24, från Beirut af den 7, och från Damascus af den 8 Dec., på hvilken dag Ibrahim Pascha stod der qvar, med 40,000 man reguliera och 30.009 man irreguliera troppar, (enl. uppgift på ståliet) sedan alla hans corpser der concentrerat sig. Man befarade att Ibrahim skulle börja att gå anfallsvis tillväga. En Drusisk Höfding, som öfvergifrit Egyptiska lägret, var ankommen till Beirut. Eljest aftog desertionen bland Ibrahims truppar. — Från Alexandria medförde denna sednare post intet nytt. SPANIEN. De rykten som i Pariseirculerat om Republikens proclamerande i Madrid, hafva icke vunnit stadfåstelse. Icke dess mindre äro törhållanderne der så spända, att en dylik händelse ingalunda bör anses för omöjlig. Hvad som är visst, är att Franska Regeringen är beredd att hvarje stund få höra att en revolution utbrustit i Spanien. För vissa förtrogna hav Hr Guizot yttrat att Franska Cabinettet i sådant fall bestämdt ej förblifver ueutralt, emedan de andra Makterna icke medgifra eu Spansk Republik och, med eller utan Frankrike, skulle komma att intervenera. Frankrike mäste således begagna detta tillfälle att närma sig dem, derigenom att det öfvertager executionen af besluten som blifva fattade af en ny conference. Inom Spanska Regeringen luta 3 af Ministrarne ät en total omstöpning af Constitutionen, i enlighet