4 förande. Anledningen är, att Engelska Ambaasndeuren Lord Granville begifvit sig till Kungen och beklagat sig, att en piece finge gifvas, som skulle reta Fran-männen mot Engelsmännen. (Fere scener äro nämligen på de infama pontoner, der under sista kriget Franska Krigstangarne så rysligt i Ergland behandlades). Pligtskyldigast esterkoms Lordens önskar, ehuru i London en piece jemnt spelas (Galliska Tuppen galer. men slas icke), hvilken innehaller de häftigaste invectiver mot Frankrike och Fransmännen. I den storm ängfartyget Scamandre uthöll på resan från Malta till Tonlon. hafva alla Grefve Valew-kis papper blifvit förstörda, bland hvilka befunno sig Hr Thiers? depecher till honom rörande hans mission till Alexandria, och på hvilkas åtkomst nya Minisseren byggt stora förhoppningar! — Så berättar Morning Chronicle. Galignanis Messenger, som är hemma i Paris, säger att man intet hört af papper, som blifvit förstörda ombord på Scamandre; men intygar sjelf, att de med detta fartyg komna bref varit dugtigt genomblötta. Då det redan under UIr Thiers Åinistere och alltsedan hans algang biifvit en -taende jargon, att lägga honom både politiskt och enskildt. allting till last, så kan det icke väcka särdeles uppseende, hvad som under rubrik Alexandria berättas i Schlesische Zeitung; att nämligen Mehmed Ali. som för Hr Cochelet skall hafva bittert beklagat sig öfver Frankrikes handlingssätt, skall i sin ifver yttrat saker om Er Thiers, hvilka gränsa till det otroliga. — Utan att hvarken försvara eller fårdöma Hr Thiers. måste man dock i en politisk fråga, som den Egyptiska, ihågkomma, att T. ej varit den som styrt Franska politiken. Hvad han gjort och tillstyrkt, har man vid discussionen af throntalet i Deputerade Kammaren sett; oeh vid samma tillfälle kom i dager hvad han icke kunnat åstadkomma. — Hedern af Frankrikes handlingssätt tillhör säledes ?Kronan allena. D. 11. I går har en förlikning kommit tillstånd mellan Befästningscommissionen och Regeringen; den sednare bar hufvudsakligen gifvit med sig, och har fätt sig beviljadt att få verkställa arbetena på 4 a 5 är, i stället för på 3, dem Commissionen föreslagit. — För öfrigt innehåller sjelfva förslaget icke en blott financelag utan äfven sjelfva arbetsbestämmelserna för den fortlöpande förskansningen. — En Cabinettsconseil hölls i går, hvilken varade till kl. 5 och som lär afhandlat Ministerens system i frågan, som skall följas inför Kammaren. Inrikes Ministern påstås förehafra aflägsnandet af alla Prefecter och Underprefecter, som äro kände såsom anhängare af Ur Thiers. De skola efterträdas af stadiga Conservativa. Sjelfra Moniteuren har nu börjat omtala ryktet om aflairen i Röda Uafvet, mellan ett Franskt och ett Engelskt skepp; men någon visshet vinnes icke af artibeln. Regeringen låter i militairebladet P Armåe, dess organ, bestämdt motsäga alla uppgifter, det skulle Regeringen sysselsätta sig med afväpningsåtgärder. — Commerce meddelar från Wien af d. I Jan., att Grefve Appony, som om nägra dagar skall afgå till Paris med sista uppmaningen till Hr Guizot att nedsätta det antal af 500.000 man, dem Cabinettet af d. 29 Oct. (Soult-Guizotska) förklarat vilja såsom stam underhålla i fredstid. Vägrar Hr Guizot, så kommer Österrikes och Preussens aftalda plan att till våren realiseras , nämligen uppstållandet af en tredubbel linia af observationscorpser vid Rhengränsen. En uppgift från London förmäler, att Conferencen skall medgifvit Frankrikes begäran att deltaga i den vill slutlig lösning af Orientaliska frågan och medverka i de atgärder, som komma att vidtagas; det blir saledes en af de 5 Makter, hvilka deltaga i en ny Convention, som gör Julitractaten umbärlig. — Visserligen blir detta ett steg, som åt Hr Guizot kan bereda något anseende, men hufvudsaken blir de villkor på hvilka han ingår på Conventionen: och hans ådagalaggda förfarande i Orientaliska frågan berättigar Frankrike icke att happas något, hvarken för honom eller af honom. Monitenren förnekar formellt, att någon sökt förmå Regeringen att förbjuda theaterpiecen. som under i går omtalas. Belfont, d. 8. (Elsass.) Just nu afgår ett compagnie med skarpa patroner till Blotzheim, der en uppresning, af ännu okänd anledning, skall egt rum. brygga från Dover till Calais! En Engelsk Ingenieur som tallit på denna vidunderliga iden, har kommit tillellarre. Enligt den tryckta ritning han utgifvit, ämnar han sänka 20000 stenmassor att bära bryggan. Kostnadsförslaget utgör endast 1800 millioner franes. Herr Coppet, Ingenieuren, föreslår, om förslaget icke går igenom, att gräfva en tunnel under kanalen, stvilken icke skall komma att kosta mera än 1000 millioner! Hela urholkningen skall verkställas medelst ofantliga jernrör (!), och Herr C. anser i sin modestie saken så Jätt att han allsicke räknar sig påfnnået till förtjenst! TE SEAN RE PST EE — Inställesedag om a -. oh