Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 januari 1841, sida 2

Utrikes Nyheter. ENGLAND. London, d. 4 Jan. Dagens Morning Chroniele innehåller en märkelig artikel, såsom svar på ett raisonnensent i Journal des DEbats. Detta sednare blad har nemligen yttrat (med afseende på Hr Thiers 8 månaders välde), att aret 1840 varit för Frankrike ett olyck-ar. Härtill anmärker Ål. C. att Frankrike, tvertom. på nämnde är intet förlorat, anrat än en tom illusion. genom hvilken det hållits aflägsnadt från sin tillgifnaste och trognaste hundsförvandt. Illusionen bestod i upprättandet af ett Egyptiskt rike under Franskt öfverherrskap och beskydd, som visserligen skulle gjort hela Africanska kusten från Tartus till Tanger Frankrike underdånig och ökat dess politiska inflytande, utan att öka dess militairiska och financiella styrka. Deremot skulle Frankrike blifvit omedelbar medtäklare och motståndare till England; och denna falska ställning har året 1840 tillintetgjort. Mycket har Napierska Conventionen och dess öde aifvit pressen tillfälle att säga. 1 synnerhet gå Examiner och Spectator Lord Palmerston hårdt på lifvet, i det de beskylla honom, under åberopande af 2 hans egna depecher, att ej hafva vetat hvad han velat, — att handla villrådigt och att hafva låtit snärja sig af Ryska Diplomaten. När man betänker, att en Engelsk hög officer, såsom Napier, anländer med en escader utanför Alexandria, utan att visa annan verksamhet ån att underhandla, måste han anses handla i Englands namn, och när icke dessmindre conventionen han slutit, kullkastas al en annan, högre Engelsk oföcer, hvilket likaledea mäste gälla såsom gjort i Englands namn; — då (anmärka de begge Tidningarne med sanning) är Lord Palmerstons änseende, såsom Diplomat, och Euglands heder blottställda; och ingalunda är det visst, att icke beggedera blifva uppoffrade. Vid det förestående öppnande af Parlamentsomssionen komma alla andra frågor att förlora sin betydenbet, mot Utrikes Politiken. Denna, Enropåiska freden och alliancen med Frankrike voro de enda ämnen, som ännu skilde Whigs från Tories, i det de förstått att för öfrigt, enligt tidens skick, semmanjemka sig. Denna enda skiljaktighet är nu öfren försvunnen, och Tories äro nu de, genom lUvilkas bestämda understöd Whig-Ministeren allena kan hälla sig. Dess svaghet hafva Parlamentets förhaudlingar mer än tydligt yppat, och den har uu ökats än mera genom den ansedde Doctor Bowrings algang från Ministerens sida, hvilken både i opinioven och i Underhuset kommer att göra den stort afbräck. Doctorn har i Westminster Review emuat en artikel rörande Englands yttre politik, åendtlig mot Ministeren. Redan dessförinnan åro nedelklasserna densamma obenägna, och härtill komner deras ovilja mot allt krig. Vid de talrika afallen af sina vänner återstår för Ministeren således endast Tories bistånd. och med detta komma ockå alla yttre politiska frågor att med några tal, åtuinstone inom Parlamentet, att passera. Visserligen ger närvarande Parlament ännu fyra är att lefva, nen bär, kanske före denna tiäs förlopp, nya val uträfla, låter det med säkerhet antaga sig, att. till öljd af förlusten af förtroendet till Whigs och vid adicala partiets torala desorganisation, Tories komna aft blisra segrande. — Doctor Bowrings förnäm