Ctrikes Nyheter. FRANKFURT AM MANYN. Som det med säkerhet förljudes. komma Tyska Förbundets Contingenter att hållas completta från den I Mars. I Laxemburg skall befallning vara ingången, att genast sätta Fästningen i inilt försvarsskick, samt att förelägga innevånarne att proviantera sig på 6 månader. Med början af det nya året hafva nya förhoppningar om fredens. vidmakti:allande bär vunnit insteg. Till en del hvila de på den omständigheten, att intet ombyte af personal egt rum i Franska Diplomatien vid de stora Hotven, heilket skulle kunna gifva anledning att tro på en förändring med den orubbliga fankan?. som är högsta ledaren af Franska politiken: dels är i Tyskland intet spär till truppröresser, som rkalle väcka farhågor för vestra gränsen. Vidare hafva de rykten som gatt, om financeoperationer dem en stor Tysk makt skall tillämna. hittills icke besannat sig. — Umellertid omtalas, jemte de fredliga ursigterna, att en styrka at 70—80. 6640 man skall intaga en sltällning vid Ösra Rhen. Den skall bestå af Bede Tyska armöecorpsen, c:a 45000 man, och resten al Österrikiska truppar. Preussiska Statstidningen har en artikel från Franksurt al 2 Jan. , hvilken ej är fullt så optimistisk. Den later första att omständigheterne fordra utöfvandet af en försigtighet, understödd af militäriska krater? 3; — att makterna dock önska och hoppas fred: — men tillägger: de nyaste underrättelserna i efentliga Blad, att Frankrike skrider till afväpning, far man enligt trovärdiga meddelanden så tillvida skänka förtroende, att Franska Regeringen tills vidare torde icke gå längre i den Åutomordentliga beväpningen. i Berlin, den 3 Janunari. Den oro här rådde i Julveckan, att krig vore att vänta, har hos allmänheten lugnat sig: men närmare underrättade personer fortfara att anse sig i ovisshet om den vändning sakerna kunna taga. Man räknar här mycket på verkan ar de såreställningar Osterrike gjort i Paris genom (irefsve Appony. mot ruotningarne, hvilka i så hög grad äro besvärliga och hotande för Tyskland. och som möjligen kunna ät detsamma bereda en obehaglig öfverraskning. En upplysning, rörande ställningen, inuehälles i ett bref från en Diplomat i Paris, skrifvet den 23 Dec., och som yttrar: ännu har det icke lyckats os att ernå en lugnande visshet på ett häll. der man af skål som lätt kunna finnas, icke sjelf är i stand att gifva den; ty beroende af ögonblicket, kan man icke gå i borgen för fram tiden. — Catholska saken är långt ifrån att hafva hunnit silt afgörande. Domcapitlet i Breslau har visat mot Regeringen en fortfarande fiendtlighet, i det detsamma valt en Administrator af stiftet, den man som anses hafva varit förra Biskopens anklagare i Rom (hvarifrån den sednare erhållit sadane anmaningar att hans nedlåggande af biskopsembetet ingalunda kan au-es frivilligt). Dessutom har den nya Administratorn i en af honom författad häftig pamphlet. ådagalaggt en åsigt — Kyrkans fullständiga af-öndring från Staten —, den ingen Regering kan gilla. — Grefve Bröll är nu åter i Rom, för att bemedla en förlikning — om möjligt: men Rom ger alldrig efter utan i yttersta nödfall, och detta är ej för handen. Rom kan nämligen paräkna allmänna tänkesättet blaud Catholikerna, och äfven — då saken betrakji tas utur politisk synpuukt — sänkesättet hos många andra. — Ett anbud bar, till hilåggande af kyrkoh striden, blifvit gjordt Erkebiskoppen af Cöln, nänl. att lefva i Rom såsom Cardinal och med 20.060 Rår Preuss. pension. Om det blifvit antaget, är ej be) I ) ; l I i I I I I I i i kant. — Med det allmänna religionsvurmeri som på 25 års tid öfveralkt gripit om sig — en politikens I planta som redan bär sin frukt —. hafva tvister och våldsamheter egt rum äfven inom Protestantiska kyri kan. Sålunda har den bekante Protestantiska Biskopen Dräseke i Magdeburg haft ett mycket ogilI ladt förfarande mot Pastor Sinteris derstådes. celr af denna anledning haft mycken anfäktel-e af Rationalistiska partiet. (3) Bland annat har en mädeskrift mot honom utkommif. hvilken är rik på pikanta a