Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 januari 1841, sida 2

fen rörande. sjöfarten på den genom hegge IH der: na flytande Dourofloden, staderr hufvudsakligen fri segling med fuortyg ochenator, med lika rättigheter a önsa sidor. Vidare stadgar den att en at Portäsiser och Spaniorer sammansatt Commission borde sednast en manad efter ratisieationernas utvexlande, sammanträda för ant hestämma en farit på afgilterna för seglationen samt ett reglemente tör densamma. Denna sarik framlades för Portugisiska Regeringen d. 111 April 1836, men blef ej antagen, hrarpå Commissionen d, 23 Maj 1840 framkom med än ux, den begge Nakterna godkände. Den år myeket sidlynig och har, då Cortes ännu ej hilallit densamma, ännu icke kunnat träda i ve ksamhet, Den 30 Juni 1840 begärde Utrikes Ministern Corfes samtycke, men de ätskildes ntan att hafva bes slatit derom, och tycktes ösfverhufvnd ej gyn-amt anse hela tractaten. Nu bar oförmodatlr Svanska Regeringen, och med hotelser, fordrat tractatens och tarifiens verkställighet, hvilket föranledt den Portugisiska att rosta sig tll motvärn, och söka Englands bemedling och skydd. Att Spanien i botten har andra syftemål, blir troligt af den eljest onödigt korrta termin det beviljat. 25 dygn; den stränga lrätten har det på sin sida, åtmin-tone i hufvudfragan, hvilken blitvit faställd genom Portugisi-ka ratisicationen, hvilken temnades (1835) då Don Pedros Charta, såsom lamdefs då gällande constitufion, medgaf rättigheten åt Regeringen att ensam nisluta traciater. Hade den underordnade fragan, om tarifen. blifvit, enligt sin första roedaction, gillad ar 1S36, hade Regeringen ostridigt kunnat ensam ratificera ätven den; men 1838 intördes en ny constitntion i Portagal, som förbebäller Cortes att bifalla handektractater, och som den nu yrkade tarifen är af ar 1840. har Regeringen xn underställt denna Cortes? prötning. Men en confliet i Folkrätten uppkKommer af detta förhållande. lys å andra sidan har Spanien contraherat med Portugals Regering, sådan den egde makt efter förra Lon-titutionen, och har saledes mycket för sig, da den fordrar at Portugisiska Regeringen uppfyllandet af förbindelsen, då det väl ej ovillkorligt kan. antagas, att en constitntionsförändring i ett land kan verla på de rättigheter ett annat land af detsamma tförvärfsat. Ehuru hotande aspecterna äro — i synnerhet som Spanien misstinkes arbeta på intet mindre än Portugals införiifvande — så medför dock sista Pariserposten den underrättelse, att man der allmänt skänkte förtroende åt uppgiften, att Englands erbjudna bemedling blifvit i Madrid antagen. (Madridska noticerna af d. 17 Dec. berätta detsamma.) Lissabon, d. 23 Dec. Rnotningame mot den hotade Spanska invasionen fortfara: dock tror man att allt blir bilagedt . helst Spanien skall förlängt terminen 15 dagar, så att Cortes dessförinnan sammanträda. Engelskt understöd lär dock såsom skyldighet, på grund af alliance, ej af England erkännas. — Mången anser det började betåstandet al J,issabon och Oporto vara rigtadt mera mot Septembristerna än mot Spaniorerna. — Det omtalas, att den flyktade Major Cabral skall. med resten af de till Spanien BånEna regementerna 6 och 13, hafva infallit i Algarbien och der åstadkommit en partiell resning; andra deremot såga att han är qvar i Spanien. Från Rom sårmäles, att Don Miguel ramtyckt ait afsåga sig sina ansprak på Portugals thron, mot att en del af inkomsterna af hans betydliga privatdomainer (dock utan att af honom directe förs valtas) blifva honom af Portugisiska Regeringen försäkrade, Don Miguel kommer att föra titel af Hans Majestät Prinsen af Braganza, samt att residera Row,