Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 december 1840, sida 2

Rätten fårvista mål, ang:de sickstöld från borden Anders Andersson i Östorp af en Taskbol med inneliggande — Rdtr. Taskboken hade i tillfället setat till en del utom bondens byxsicka, hvilket förledde gossen, att taga den. Derefter hade ban bortsprungit till gamleport, hvarest han, utan vittnen, uttagit p:gne samt kastat sjelfva taskboken ifran sig. Han begaf sig derefter till Handlanden AxU Borgenström. der han köpte sig klädespersedlar för sammanräknadt belopp 4 Rdr 36 sk. Men som gossen härvid visade sig vara försedd med mera penningar, än som rimligen kunde stå tillhopa med hans trasiga klädsel, misstänkte Borgenström förhållandet , och, i närvaro at 2:ne Artillerister, anhöll fran Hansson 41 Rdr, derefter gossen sprang sin väg. Denne begaf sig då till sitt hemvist, hos Korkskäraren Zachrisson i Haga, försedd med resten omkring 10 Rdr af de stulna, från Borgenströmska uppmärksamheten fräl-ade penningarne. Genom föranglalltande af Zachrissons lö-Äriga dotter och gossen Hanssons syster samt en tredje, härvid tilietädesvarande Sirn, inköptes här, på gossens bekostnad, hos en närboende Hökare, smör, fläskioch bröd samt nägot bränvin, efter förtärande hvaraf, gossen blef rusig. Frampa attonen hemkom hans för 2:dra resan stöld straffade, och under ransakning tör 3 resan sadant brott varande Moder, hvilken först bannade och stog sonen, men derefter saso7m gud pris anammade sa mycket penningar han hade gvar. Gossen förmodar, att de tere, bouom under imaltiden, tillhandagaende shickorna. icke varit sal synnerligt liknöjde om gossens fickor sedan ruset gripit honom och han insoumat: Ochsa fanus, vid polIis-vis:tattonen, 2 Rdr uti ett i rummet hos zachrisson befintligt — ratt-höl. Det är nedsläende för menniskorännen och obehagligt för Domaren, att åinna så hög grad af vanart hos ett barn, sadaut som gossen Hansson, men huru skakande för käuslan, huru rysligt för hvar och en mäste det icke vara, att erfara ett sådant förhållande som det ifragavarande, emellan baru och Moder, hvilken sednare sjelt inöfvat sonen uti det brott, hvartöre begge nu äro tilltalade. I Poliskammaren d. 28 Dee. Emot en dräng, benämnd Sven Eriksson bade Gevaldigern Fyygare rapporterat, att han, sistlidne Julaston, på gatan här i staden, öfvertallit en piga, utklädd och Maskerad, tör att med Julklappar atga till ett herrskap inom staden, samt, med våld, fräntagit henne butvudbonaden och atskilligt annat tillhörande hennes Maskeraddrägt, deribland en mörk, med perlor försedd mössa, liknande en Tysk nationalhutvudbonad. Målet tförvistes till Kämnerskätten. Om det kunde tyckas, som detta Drängen Erikssons förfarande skett mera af kittslighet, än för att skada göra, eller att begå något tillgrepp; är likvär näsvisheten så glupsk, att den väl icke bör aflöpa utan en ganska sträng näpst. Emellertid fick den tilltalade vara på fri fot. RR a a äre än ST m