och att det förklarat; att om Engl and ej ville deit taga deri, ämnade Frankrike handla ensamt, — att söndringen med England uppstått derutaf, att England ansåg Ryssarnes ankomst till Constantinopel såsom möjlig och alldeles tillbörlig , hvaremot Frankrike gaf tillkänna; att det icke ännu en gång ville lata Ryssarne utöfra sitt protectorat i Constantinopel och derigenom grundlägga prejudicat för sramtiden: — att aledes Frankrike alltid varit böjdt för kraftfulla åtgårder, och att England vägrat taga del i dem; — att Frankrike , på egen fara af ett krig ensam mot flere, gjort Europa den tjensten att bindra Ryssarne från att komma till Constantinopel; — att, sedan Herr von Brunuow infunnit sig i England med propositioner, hade det äter varit Cabinettet af den 12 Maj som fordrat. att frågan skulle förhandlas af samtliga makterna och ett Turkiskt Ombud tillkallas 3 hvarvid England understödt Frankrike, hvarigenom betydande töljder ynnonits, ty tractaten i Unkiar Skelessi är annulerad; — att förebråelsen vore ogrundad, att Cabinettet icke upprätthallit grund-atsen af non-intervention; ty det har gjort den 2 ganger gällande: först, da Ryssartle ville marchera till Constantmopel, och andra gängen, då Engelsmännen i Alexandria ville återtaga Turkiska flottan; att man lika obilligt lagt Cabinettet till last, att det trenne ganger fordrat Syrien och Egypten ärftligen, och i visst afseende alliför ihärdigt yrkat detta; men det bar derjemte likafullt förklarat sig villigt, att underhandla på annan hasis; — — att vid Cabinettets afgang alla hufvudfrågor varit ordnade och Ottomaniska Rikets tillvaro icke blottställd, — att ögonblicket, då hela Jandet med en röst förklarat sig för ett kraftfullt beslat, varit då Londonska Tractaten blef bekant; tyänne tankar upprörde då alla sinnen: Frankrikes uteslutande från en tractat. som var sluten Frankrike förutan och utan dess vetskap, och dernästsarhågan för dess snara och sannolika verkställande. som, i ett visst fall, innehöll Paschans at Egypten fula afsättning; — att allmänna rösten fordrat Kamrarnes ofördröjliga sammankallande. till stöd för underhandlingarne: men de kallades ej, och icke eas blet mot tractaten protesteradt; man nöjde sig med att afläta en note till England. i hvilken man talar om tractaten såsom möjligtvis mycket rik på följder; — att man så gjort, emedan man i början hoppades, att den icke skulle ratificeras, och sednare, att den icke skulle blifva verkställd; — att, då detta inträflaue och Beirut blef anfallet, Cabinettet af d. I Mars förklarade i noten af den 8 Oct., att det lemnar Syrien ät krigslyckan, och derjemte hemkallar det flottan; — är sädant kraft eller svaghet? — att, då Regeringen representerar Frankrike mot främmande Makter, kunna Kamrarne — med all aktning för deras sonverainitet — likväl icke helt och hållet efter egen vilja kullkasta hvad Regeringen gjort, och att således numera man endast kan taga saken i det skick den befinner sig samt uuderkasta sig fullbordade händelser; — att deremot nödigt är, att deri visa fasthet och att antaga en väpnad hallning, icke för att hota andra. utan med afseende på de faror tractatens verkställighet medför, och på allt hvad som kan hända i töljd af den ena eller andra Maktens anspråk på öfvervägande inflytelse; — att stora tilldragelser kunna inträffa i Orienten; men att alltid Frankrike. med de 500.600 det nu har, kan trotsa alla händelser, och hafva väpnad sred; — att likväl styrkan till sjös bör utrustas i lika förhallande, och framför allt icke ligga overksam hemma, då den bör vaka öfver alla möjliga tillsälligheter i Orienten. — Vid sammanträdets slut besteg Hr Thiers talarestolen, blott för att berigtiga facta. Man vill (sade han) göra Cabinettet at d. I Mars ansvarigt för händelserna. Men kan, enligt Grundlagen, ett Cabinett göra mera än att taga afsked 7 Denna tämligen tydliga hänsyftning åstadkom ett gräsligt olåt i Centrum. med rop: till ordning!. men Hr Thiers förklarade, att han ämnar, till fredande af sin och sina collegers heder, icke sky att upptråda inom gränserna af Grundlagen. Innehåller verkligen noten den Cabinettet öfrerlemnat efter d. 15 Juli. ett tyst medgifvande af denna tractat? Ingalunda; noten uppställer ett fall. da krig måste blifva. (knot.) Så förhåller det sig; och jag är öfvertygad, att om detta fall i dag inträffar, man icke håller ord. En note som uppställer ett fall för krig. är åtminstone ingen rådd note; och hvad angår flottans hemkallande, så kunde, utan oklokhet, den icke lemnas utan stöd af ansenliga rustningar: dessa har Ministeren tvänne gånger begärt, och begge gangerna har den icke kunnat utverka dem. Hvad kunde den annat göra, än afgå? Den 30. Dagens debatter öfver Adressen öppnades i Deputerade kammaren af Herr de Carnå, som talade för den väpnade freden, men tillstyrkte fortfarande rustningar. ej förglömmandes till sjös. — Herr de Tocqueville fordrar beftämda och kraftiga förklaringar at Regeringen , och att hvad Paschau ännu eger, honom garanteras; äfven vil han att England ej skall vinna väldet öfver Euphrat, och detta mäste formellt hindras. Adressen yrkar Talaren, skall icke inskränka sig att tala on vådan för Frankrikes område, utan rent ut säga, at man icke ämnar dröja så långe, för att försvar: Frankrikes rättmätiga intressen. I Medelhafvet vil le hän hafva en större styrka; Herr Dufaure ha begärt det redan, men intet svar fått derpä. lla England kanske förbjudit det?? (Längt och stor mande afbrott.) Sa tror mau allmänt, och så ger att England icke skytt att läta Fransh: Regeringen veta, att det skall. anse flottans för TT frn ND — rr oo pm