Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 november 1840, sida 1

Article Image
I I I I I ( Rn nn nn rr RENEE ETS TEESE ESPN —— alades om att Ministrarne ämna, så snart adressen lifrit voterad, prorogera Kamrarne till den l5 Jamari; flere personer anse detta som blott förelöparen ill en mera afgörande åtgärd — upplösningen 3 men len sednare gissningen är vågad, deremot tages den förra uppgiften för tillförlitlig. då (yttrar National) är Mini-teren rädd för sjelfva denna bedröfliga sörsamling, för bvilken äran gäller intet, penningar allt... Under denna 6 veckors prorogation får Cabinettet tid att efter godtycke underhandla: det undandrager sig all politisk discus-ion; det underteknar tractaten af den 15 Juli; det förenar sig med de Allierade till Mehmed Alis undergång 3 det uttömmer vanäran till sista droppan: och derpå visar det sig, stolt öfver sin feghet. inför en ny Kammare, vald under dess inflytande ... . Till att skildra tånkesätten inom Armeen, förtjenar följande utlatelse att blifva känd. En General har sagt: Om vi, efter allt hvad som föregått, icke söra krig, så vore det stör-ta straff man kunde finna på, att resa genom Tyskland i Fransk generalsuniform.? D. 16. Moniteuren har i dag en artikel som skall vederlägga ryktet om Kamrarnes prorogation och derpå upplösning. Den kallar underrättelsen lika ogrundad som oförnustig. Andra upplagan af Constitutionnel har i dag noten ur Morning Herald för den 13 Nov. De Depnterades AdresseCommission sitter äfven i dag, då det väntas att den utser sin referent. — Inom Commissionen hafva häftiga debatter uppstätt. Majoriteten fordrade communication af alla handlingar. hvilka hafva sammanhang med Orientaliska fragan sedan den 12 Maj (1839); de begge ledamöterne (HH. Remusat och Ducos) som försvara Herr Thiers satte sig deremot. Men (säger Presse) Majoriteten synes vara fast i sitt beslut, att yrka hos Utrikes Ministern att communicationen sker. SPANIEN. Uti ett Manifest har Regentskapet under den 2 November framlaggt, jemte en skildring af Spaniens öden under 30 års tid, de grundsatser det ämnar följa. hvilkas caractere kommer att blifva en sträng legalitet och kraftigt handhafvande af Nationens rättigheter och af ordning. Som en conseqvence af detta system har den icke kunnat Andra Constitutionen, och sålunda förklaras särskildt i det circulaire, med hvilket Espartero öfversändt Manitestet till alla Juntor, att han icke kunnat gilla Senatens upplösning, att Constitutionen af 1837 är och förblifver hans devise, samt att han icke ämnar öfverskrida den, eller tilläta någon annan att göra det. Regeutskapet har äfven utfärdat 2 andra vigtiga beslut. Det första afskaffar Hemliga Policen, och förbjuder alla utgifter för detta åndamål; deremot skall inom korrt framlåggas förslag till organisation af en skyddsoch säkerhetspolice, som skall utölvas af de auctoriteter dem lagen erkänner. — Det andra beslutet utnämner en commission som. skall utlata sig öfver hvad som bör vidtagas med dei flere depots fångna Carlisterna, samt hurnvida de utur landet flyktade Spaniorerna kanna tillåtas återvända hem. Från Madrid gå underrättelserna till d. 8 Nov. — Ratificationerna a en med Porten sluten handelstractathade blifvit utvexlade. — Herr Mendizabal uppgifves såsom ledande handen i Financedepartementet, och att Ministern Herr Gamboa blott är en ansvarig redacteur för Herr Mes arbeten. — Den hittills brukliga stämpeln, som innehöll Donna Maria Christina de Bourbon, är genom decret afskafhad och en ny införd, som bär: Segerllertigen, President. — En annan förordning upphäfver alla af Juntorne anbefallda förvisningar och arresteringar; men de inför domstol började åtal fortfara att hafva sin gäng. — Infanten Don Franeiscos Kammarherre Vallabrega befinner sig i Madrid, kommen frän Paris för att, under pretext att tillkännagifva dess gillande af manifestationen af den 1 Sept., göra gällande Insantens rättigheter till förmynderskapet för sin brordotter, Drottningen. — Utroparne utbjuda på gatorna ?Ludvig Philipps tractat med Cabrera och Frankrikes krigsförklaring mot Spanien. De i Bilbao samlade Biscayas, Guipnzeoas och Alavas GeneralDeputerade hafva rent afslagit Vicekungen Riberos begäran att af Provincerna erhälla penningförskott. I bref från Bordeanx skrifves: Det berättas för visst, att Don Carlos och hans famille snart komma att af Franska Regeriugen få tillatånu att lemna Bourges och att resa till Tyskland. — Det påstas att Espartero har för afsigt att skicka observations corhser till gränserna, för att, som det heter, vaka öfver Carlisternas planer, och, sannolikt, för att, om så erfordras, mota det sednast störtade partiets intriger. — Det försäkras att Spanska Cabinettet förehar att förlägga tullbevakningen från Ebro till Bidassoa, rikets yttersta gräns. : PORTUGAL. Lissabon, den November. En tilldragelse af

30 november 1840, sida 1

Thumbnail