Arbetsamhet. ) (Ur Fedrelandet.) Medan man på senare tid börjat tänka något allrarligare på industriens uppkomat och utveckling, har iman. så vidt vi skönjas ej med tillbörlig uppmärksambhet vändt sin blick at ett halis hviket dock är oundsängligt vetiut för up naenddet af det å-yftade malet. Sasärge nåäml. den YRerr-kande flegman och lanvgsemheien far sasom ett ernnädrag. genom tolblyungt. kan nan knappt vänta nagot särdeles af industrien. Nordbons tröghet har t. o. m. blifvit ord-prak hos mera i Södern boende nationer, och jemför man dess flegma med tyskens slit, engelamannens industri och sransmannens liflighet. så måste man erkänna. att det ej är oförtjent. En annan fråga blir orsakerna dertill, hvilka äro en ganska naturlig följd af klimatet; ty menniskorna äro likasom vexterna underkastade dess inflytande; man det är just denna medfödda tröghet, lil-sin alla andra arfsynder, menniskan genom förstånd och vilja bör sträfva att Öfvervinna. om hon villförtj na namnet: wenniska. — Vi vilja således visserligen ej neka det anförda faktum, åunu mindre försvara det; men väga deremot påstå, att det, om vi så få uttrycka oss, genom en ändanÅlsenlig nationalnppåo-tran, till en stor del -kulle kunna mildras, om ej alldeles utplånas. Vår arbetstid är vål i allmänhet lang nog 3; men vi begagna den ej riktigt, vi arbeta ej med lif och lust, icke med ihärdigheticke med händighet och omtanka. vi arbeta på sin höjd, för att tefvas men lefva ej för att arbeta. Så vidt vi veta är detta ätven den allmänna meningen härom. Om ej så vore, skulle vår hufvndprogakt, jern ej utföras så godt som i rått skick, och vi sedan emottara den förådlan till allehandaa verktyg och instrume sser fan ntländnivgen. då vi sjelfva. med radim te ict i jorden och bättre köp på lif-medelborde kan a leverera manusal tur-midle både finare och grölretill vida bättre pris än England, Tyskland och Frankrike. och säledes föra dit dylika, i stället för att hemta derifrån. Om ej nämde mening vore sann, borde vi likaledes kunna förse andre länder med lin, hampa, väsnader och tåg af dessa, på egen jord vuxna produkter, elter åtminstone skulle vi ha nog för egen räkning så väl af dessa, som af ladugårdens alster : smör, Ost, talg och budar, och ej beböfra införa sadana massor deraf, som nu hemtas från Finland, Ryssland, Holland och Amerika, sjelfva ullkulturen och till följe deraf kläde-fabrikationen skulle utom bristande drift och insigt stå på helt andra fötter, och om, med ett ord, våra naturliga näringsgrenar behörigen värdades, skulle ej onaturliga skyddsmedel behöfva-till hvende under nationellåtå n. Visserligen kunna mängå andra orsaker hatva bidragit till nämmandet at vär industri. såsom just dessa ändamal-vidriga skyddsmedel. som demoralisera hntionen, bristande kapitaler och uppmuntran, den ringa aktning arbetaren ninter af guldbe-midda lättingar 0. sv. men nog utöfva arbeteanlagen det största inslytande derpa. Oaktadt de jemföreleris laga priser på lif-medel är are betslönen merendels lika hög, som i andra länder. ja stundom högre och mången gäng, kan man ej en; för penningar sa en duglig arbetare. Om detta till en del kommer derifrån, att andra nödvändiphetsartiklar. såsom kläder, till följe af de dryga tullarne, åro dyrare än annorstådes, så ligger det vä! dock huf) Den nära förvandtskapen mellan de 3 skandinaviska folken gör denna artikel, med få förändringar. lika användbar för Sverge, som för Danmark. Den afhöljer ett nationallyte, som man ej nog han beifra sig att afhjelpa