Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 november 1840, sida 2

tiorataarde vore använde, begaf Kungen sig i dag till kamrarue. Här och der ropades uvder resan från folkmassoraa: brig! krig!; men (enl en Engelsk Correspondents beråttelse) aflopp uppträdet på det hela med mera köld än bågonsin. Bland de bäst underrättade personer påstås, att Gretve Ålols kommer att utnå:idnes till Minister vid Kugelska Hofvet. Moniteur parisien vederlägger formelt uppgiften i Commorce, azo Kungens tkhrontal innan det hölls, skall blifvis de främmande Ministrarue meddetlaut. Detta sednare fann så mycket mera förtrurnde, som alla, både inhemska och utrikes underrättelver, hvilka efter hand blifva kånda, sätta utom allt tvifvol att Kungen i samråd med utländska Hofren hödsakat Thierstka Cabirettet att algå. — För örrigt bekräftar allting det e6om blifvit sagdt, att Kungeu äsven vägrat Er Guizot annat throntal än efter egen redaction meu omsidor gisolit efter, som det säges, då denne förklarade icke kunna uppträda intör Kamrarae med ett sa litet bestänmdt turontal. Det nu ballna sdagalägger ändå långt ifrån hvad allmänna rösten fordrat, man hade gerna också kunnat föra ett kraftigare språk, ty ett sådant hade ej sörpligtad: till någon viss åtgård, och da de främmande Makterne äro invigda i Kungens förtroende, så bade de visst ej eller illa upptagit ragra blotta ord, Betydligt uppseende har blifvit väckt af ett, i Presse gifvet utdrag af ett bref från Hr de la Martine till en sin vän, hvilken atreser till Norra Amerika. Det heter deruti: ?— — Jag gratulerar Dig, som i detia ögonbliek leamar våra stränder. Vi åro i full marche till en 10:de Augusti och en möjlig sönderdelning. — —. Censtitntionnel för i dag anser phrasen för en wvtgjuteise af Lawartines poetiska iodillning. och hyarje farhåga för vådor för Frankrikes eller de-s regeringsforms integritet för fullkomligt etan grund; men i detta yttrande af Dr Thiers organ vilja andra se blott en protest mot förra Ministerens delaktighet i vållandet till en folkresning, den Constitutionnel sjelt anser blott alltför sannolikt föresta. Också bar man fåstat sig dervid, att Hr Lamartine. som är legitimist, i går, sedan hans bref blifvit kändt, haft en privataudience hos Kungen, Den 6. I dag öppnades Deputerade Kammarens sammankomster under presidium af äldsta ledamoten Hr Noyaret. En Hr de Montfaucon, som i går äfven var pärvarande, aflade au sin ed, den han. enl. sin förklaring, icke velat. såsom legitimi-t aftägga inför Kung Ludvig Philip. — Derpå företogs valet af President. Vice Presidenter och Secreterare. 330 ledamöter voro tillstådes: af desea röstade 220 på Hr Sauzct, 134 på Hr Odilon Barrot, 4 på Hr Thiers; resten splittrade. Hr Sauzet, Regeringens candidat, var således vald. De öfriga valen voro vid postens asgang ej fullbordade. — Regeringens parti har vunnit öfverrigten äfven i organisationen af bureanerna. Oaktadt förhållandet blifvit motsagdt af de osäciella bladen, an-es uppgiften vara grundad om en I oenighet inom Cabinetret, tillkommen i anledning af tbrontalet, hvilket nu påstås vara hufvudsakligden detsamma Kungen föreslagit Herr Thiers. NarI skalken Sonlt skall bafva talat för detta utkast. De militairiska anordningarne fortforo hela aftonen igår, utan att ändå, mot Cabinettets förhoppBing, pågon tilldragelse gjort nödvändigt för anctoriteten att mellankomma. Sant är att regn strömmade, och från revolutionstiden år det bekant, att Parisarne vid sådant våder icke göra revolutioner. SPANIEN. Madrids Junta har vpplöst sig, och genom en proclamation kifvit det för Folket tillkänna, äfvensom den yttrar alla goda förhoppningar af de män som nu styra, men att? den flikafullt ämnar sammanträda för att vaka Öålver Folkets rättigheter. — Flere andra Juntor hafva likaledes upplöst sig. Samiliga corpser af Madrids Nationalgarde hafva till Regentskapet afgifvit en framställning, i ändamål att yrka upphåfvandet af Senaten. Herr Mendizabal, (berättas och åfven bestrides det) skall vara utsedd till Finance-Minister, efter Ilerr Gamboa, som ej vill behälla embetet. Herr G. kommer som Minister till Paris. i Ett mäktigt parti i Spanien skulle gerna rilja förmå I EnkeDrotiningen att qvarstanna i Pau, Bayonne eler II Bordeavx, för att uppvigla baskiska Provincerne, och i Bilbao umpprstta ett regentskap i Isabella 2:as namn, hvilken skulle förklara allt hvad sedan Barcelona I förefallit, jemte Perez Je Castroska Cabinettets fall, för ogiltigt, Detta parti råknar på Franska Csbinetj tete sam! ..te ech bona ofheia. och i nödfall på sjelfva Fian ka Hofset. En hög stateman har redan talat med Dr tning Christina om, att hon icke bör resa till Italien. Det försäkras till och med att hon ämmar vistas i Paris. i följd af ett egenhändigt href från Kung Ludvig Philipp — Moderata partiet säges söka förlika sig med det Carlistiska. 1 denna afsigt vill det icke blott närma sig det Neapolitanska. utan äfren Nordiska Hofven, på det både Drottning Christina och Don Carlos skola samtycka tillj Drottning Isabellas förening med den sednares son. Under d. 25 October har Ipfonten Francisco de Paula i Paris låtit utgå ett myeket utförligt manifest till Spanska Folket, uti hvilket han yrkar sin rättichet till förmynderskapet öfver Drottning Isabella och hennes syster. I