Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 november 1840, sida 2

BEMER AAA TIDER TT G. Sö ÖHkonomle-Utskottens tillstyrkande, att Rikets Ständer för deras del måtte besluta en förs länguing på 30 är af kontrakten med de aauttna Kavalleri-regementernas Rusthållare; samt hos Kongl. Maj:t begära en laga undersökning angående beskafsonheten af egande-rälten (domiäinim) till de så kallade kyrkohemmanen i Halland. Deremot hafva de vigtiga besluten om förändring i grundräntorne och sättet för deras god:görande, indelte råntornas och tionde spaumäålens indragning till Statsverket samt ändring uti markegångs-sätrningarne, åfvensom dermed gemenskap egande åtgärder för råkenskapsverkets förenkling, blifvit af rå äl Adeln samt Preste-Standet så Sönderbräkade i dessa sednare plena, att de kunna anses vid denna riksdagen försatta i ett såmre skick, Ån de förut voro det, Bränrins-Bevillningens angelägenheter hafva åfven tagit en underlig våndning. Bonde-Ståndet har, på sätt jag redan nämnt uti mitt förra bref vidbällit 1835 års grunder, och afgilts-beloppet. med 50 pCt. förhöjning på ång-apparater, samt klassernas förenkling till 5 i stället för 7. Adeln och Borkare-Ftandet hafva deremot beslutat sig för Brånvinsrättighetens frigilvande; och i detta steg ligger en synbar syftning att förböja busbehofs-afgifterna. Med Preste-Standet, skiljaktiga beslut måste således en stor del af dithörande frågor gå till förstärkt StatsUtskott, och det beror således af Preste-Ståndets personal i nämnden, huruvida icke en dryg beskattning kommer att på denna indirekta våg löggas på jordbruket, som redan har nog deraf och för hvilket husbellofs-bränningen. geuom det felaktiga system man hittills följt i denna angelågenhet, fått en vigt hailken för ögonblicket gör den så nära införlifvad med Allmogens huskallning, i de fleste orter af Riket. Utgången af denna fråga åger en större betydelse än man måhända åunu i allmänhet inser. Dessa och andra ekonomiskt vigtiga frågor torde dock snart förgätas för nagra, som åro egnade att väcka ett lifligare politiskt interesse. Redan förut har jag nämnt att Constitutions-Utskottet hade beslutat tillstyrka Rikets Ständer, att hos Konungen göra erinran ang. Stats-Rådets kompletterande. Detta betänkande hvilar nu på samteliga Riks-Ståndens bord; och det skall blifva märkvärdigt att se, buru pluraliteten i Preste-Ständet i denna sak vill bete sig. Skulle nämnde Stånd äfven i detta afseende lemna sitt approbatur at den vådliga planen, att under Rikets Ständers sammanvaro icke tillsätta Riinistrar, för det att hrarje Svensk man med aktning för sig sjelf, icke vill ingå på andra vilkor, än de, som Grundlagarne och liedern gemensamt bjuda bonom iakttaga, i en sådan Regentens och folkets gemensamma förtroende plats, synes de högvördiga hafva nära fulländat sin råle i upplösningens stora drama. Euhvar inser då, att svart. sagdt ingen af de garantier nationen behöfver, skyddas af det representerande presterskapet. Ett annat ämne har nu tillkommit. Stats-Utskottet har nemligen i ett väl motiveradt utlåtande tillstyrkt, att Tull-Bevillningen. Postmedlen. BPränvinsBevillningen samt Salu Accis-afgiften skola direkte ingå ifran oppbördaverken : till Riksgälds-Kontoret. Denna atgärd, som medtör den förändring, att Ofverskott-emedlen å dessa betydliga Stats-intrader 21 manader tidigare komma RikspäldsKontoret tillhanda, än nu, då de i Statsverkets Kassa afvagta Rikshufvudbokslutet, bereder Rikegälds-Contoret en väsendtlig lindring i räntor, då kontoret behöfver upplåna medel för sina utgifter; och då, såsom nu för ögonblicket ör fallet, icke lån behöfvas, lemnar det dock at dexa Kkootor disponibla tillgångar, som elltid kunna till allmänna ändamål tidigare begagnas. Men i denna åtgärd skåda tillika de Konvungslige devouerage et revolntionärt steg af Rikets Ständer att undanryckta segeringen dispositionen af Skattemedlen. och Byrakraterna se deri en början, att bilda ett Uppbördsverk, som på National-representationens växsnar skulle emottaga alla Skattemedel, utanordaa enligt national-ombuders bealut alla de beviljade anslag till Konnngens dikpoeition, samt förvalta alia bebållningar till redovisning inför Riksförsamnlängen. fom det dessutom är att förntse, utt ett sadant Uppbördsverk vore första steget till en ännu betydelsefullare åtgärd. eller de talrika ach betydliga kassorbas dragande ifrån förvaltande verken, der kontrollen på deras behällningar vägrag representationen under föregifvande att Kassabehällningarnes belopp icke vid revisiorerna kunna granskas, har det en vigt för den invigda delen af förvaltningen. hvilken säkert kommer att göra motsfandet lifligt. . Till råga på allt, kommer Extra StatsRegleringen upp i dettx. Utlåtandet derom har nu inkommit till Ständen, Det utvisar i allmänhet en sträng pröfning af behofven, å Utskottets sida; och synes vara tåmligen lämpadt efter den ovisshet och det ringa hopp som nationen i detta ögonblick eger på Styrelsens nit och förmåga. Utskottet har föreslagit, att blott uppgöra regleringen för tre år, under törutsättaing att Regeringen lemnar uppmäårksemhet åt Rikets Stånders yttrande mening om behofvet af riksdagar hvart tredje år. Det synes väl vara mycket, att Utskottet tillstyrker 864.000 RUr till landlörsvaret; men bäri inräkvas för Geväresabrikat:n 180.000 Rdr, seveat PionierCorpsens och arbetskomp:s i Carl-kr. underhall af avela: gen för befästningsarbetena, sem inalles uppgå till 370.000 Rdr. För Sjö-försvaret år blott tillstyrkt 146,000 Rdr: för lättade kommunikationer och andra allmänna arbeten 426.500 Rdr. Attibland de för allmänna Byggnader tillstyrkta 45.500 Rdr 4 ina Riddarhotmskyrkan upptaga 40.000 Rår bör vå! särundra mången: men det bör ej förtänka att tisem var Öfver-Ståthällare då Kyrkan atbrände, -oht att