—411-9110 11130 1:11113 UM saken. islott rättvisa tilldelas alla medborgare, som hafva lika rätt till skydd, till tjeuster, till uppoffringar och belöningar, då är Staten väl styrd. Napole on. För kring tio år tillbaka bildades en kommite i hafvudstaden till reglerande af Em befsverken. man vet föga eller intet hvad den uträttade och kan i anedaiag däraf f:åga hvad den åÅtgjordt:? — Befordrings-systemet har emedtertid vålet i lande ett Ger allmänt missnöje, och. varit icke allena-t despotiskt, utan vid sine tillfällen af den måst demoraliserande art. ja. oftast genom mer och mindre kände accorder en handelsvara för ruinerade Embetamän; och, då intet Verk finnes som icke har behof af lönlösa tjenstemänbitråde, är det å andra sidan Statens ovilkorliga plikt, att på grand al skicklighet och flit bereda deras framtida väl. I anledning däraf vore ön-kligt, att, en kommite al redelige och aktade Mån bildades, för upprörandet af ett befordrings-system värdigt en fri och sSltstänaig nation, hvifken äfven unbefallte ett upgörande af tablaner på alla så lönlösa som ordinarie Embetsoch tjenstemän vid alla i Riket varande Werk och Stater, samt huru mänga är de till Statens tjen-t varit anställde. och vidare deras löner och arfroden de arligen åtnjuta, af dessa tablanar kunde lätt uplysas, att en mängd inneha: å 4, ja räl flere Emzbeten och tjenster på Stat med oftast flere tusen Rdr inkomst. Ja, personer hvilka i det ena Verket nybära lön och i det andra penston på Stats — då ater andra, hvilka hrarken erhallit penningar, titlar eller re mendationer på fer von. få för l sta tillbakasatte, eller. för Å14 penniag träla at lyckans och bördens gunstlingar, detft vore äfven nyttigt för att i dager framlågga systemets felaktighet, Vidare kunde man fråga med hvad rätt Militairen har att undanrycka brödet från den cirile tjenstemannen? — ja, om än denne eudasgt vore postskrifvare, har denne genom sitt daguige arbete, gjordt sin rätt gållande framför en Militair, hvars största särtjenst oftast är. att ha några veckor under sommaren excerserat, och, på äldre dagar komnuat i en förtviflad ställning gonom en större skulklsättning. PostVerkets förstiger äro vu mera en löj sin lott, ej en gäng åärft ett a f förmåns badlragne löften Ai: An k