—— — O0W0OO9O):22 Utdrag af bref från Stockholm: — — — Om.våra artistiska nöjen är jag icke i tillfälle att lemna några nyheter. Det tyckes också icke behöfvas, emedan rtidningarne icke sysselsåtta sig ifrigare med någon ting än med artisteri och resande virtnoser. En sådan kan vara säker att fjäsäs och firas, både innan han någonsin låtit höra sig, och efteråt. Men dermed är icke nog: han upsökes och omgifves af puhlicislerna så, som hade de updrag att göra les honneurs för hela nationen. Detta är visserligen vackert; men mången finnes som icke inser, hvad sammanhang det hafrer med politiken, som dock egentligen tyckes vara deras mål. Virtuoser äro vanligen neutra i politiken; ty att en dylik befinnes någon gång ultra liberal, en annan ultra monarkiskt, bevisar ingen ting mera, ån att dessa undantag händelsevis erhållit en vurm, ett intryck ; virtuoser, såsom qvinnorna, ledas aldrig af öfvertygelse, endast af, intryck. Derföre har mången ansett virtuoseriet såsom en verld för sig, i hvilken det är farligt att invefva sig, då man har för sig ämnen, som fordra en allvarlig, ansträngd tanke. Imedlertid äro musik och virtuoseri två vidt skilda ting; och jag för min ringa del njuter ofantligt af musik (NB. vacker musik), men vet mig deremot aldrig hafva genomlåsit en musikalisk tidningsartikel. Ännu mindre har jag uthärdat ett virtuos-umgänge. der mnsiken, i stället för en krydda på det allvarsamma hvardagslifvet, behandlas såsom mensklighetens stora angelågenhet och Webers eller Rossinis företräde debatteras med en värma, som skulle anses bortkastad på frågan om slägtets frihet eller ofrihet. —