cona, bemäktiga sig ett nordligt och ett östligt gränsland (Belgien? Rhen-Preussen; Rhen-Bayern: Schweitz?): att man måste antaga att Tyska Re. geringarnes intiesse och farbågan verkat derhän. att man skall förklarat sig benägen atti viss man gå Frankrikes fordringar till mötes, såvida blott utur dess conseil en viss Statsman blefve aflägsnad (Thiers!). Svaret härpå lär varit, att man i detta afseende måste inhemta Nationens tanka, uttryckt af Kamrarne. — Ehuru i all tysthet, bereder man sig ändock å Tyska sidan att icke blifva af möjliga händelser öfverraskad. D. 14 Octob. De Deputerade börja sysselsätta sig med det parlamentariska programmet. Hufindsakliga striden kommer att förefalla vid Presidentsvalet. Herr Thiers? afsigt är att föreslå Herr Odilon Barrot, hufvudmannen för venstra sidan; blir han vald. så kommer han att sednare inträda i Cabinettet såsom Minister för Inrikes Ärenderna. Conservativa och Doctrinairer understödja förra Presidenten Herr Sauzets bemödanden, hvilken står i förbindelse med ledamöterne af Soultska Mini-teren, Dufaure, Passy, etc. Allmänna tankan är för öfrigt, att Herr Sauzet blir åter vald. (Privat Correspondence). Officiella Aftonbladen (men ej Moniteuren), och efter dem alla andra tidningar, innehålla nu Herr Thiers memorandum, men Postscriptum af den 8 October saknas. Det enda beröm det af Pressen erhäller, under liten belåtenhet dermed, är af Commerce, hvilket blad säger att deri föres non plus ultra af bestämdt språk — jemfördt med de förra diplomatiaka documenternat:i!! Två courierer äro expedierade till Wien och kerlin. med noter till dessa hof af enahanda innehall med den till det ILondoaska. Anledningen var vigtiga meddelanden om detta sednare Cabinetts nuvarande tänkesätt, dem Herr Guizot gjort. Ett ansenligt antal Deputerade af venstra sidan hafva gifvit Herr Thiers tillkänna, att de blott ämna understödja Ministören såvida den på beståmdare sätt motsvarar allmänna Opinionens manifestationer: — Herr Thiers skall hafra förpligtat sig dertill! Förbundet skall beseglas genom Herr Odilon-Barrots val till President. Såsom caracteristik på förhållanderna inom Franska Regeringen kan följande tjena. Man har hört omtalas att Herr Thiers på samma dag haft trenne andiencer hos Kung Ludvig Philipp. Ministern hade nemligen för afsigt, att lemna diplomatiska vägen, och, i egenskap af manifest, genom Moniteuren Öppet för verlden framlägga Frankrikes nuvarande politik, dess syften och motiver. På olika tider framlade Herr Thiers för Kungen utkast dertill; och sedan han rönt tvånne ganger förnyadt ogiliande såväl af texten som af sjelfva steget, vände han sig till Hertigen af Orleans, hos hvilken, kanske såsom yngre. han hoppades finna större symhpathie. Thronärfvingen ledsagade också Ministern till Kungen. Hvad som föreföll är ej kändt, blott resultatet: att manifestet alldeles blef åsidosatt. och ett momorandum beslutet, som redan afgått till de 4 stora Hofven. — Gazette de France berättar, att den 9 tvänne Deputerade hade audience hos Kungen. som med mycken såkerhet till dem yttrade: Mina Herrar! Ni kommen att hafva fred, allt blir i godo uppgjordt. England har gjort oss fredliga ouverturer. Högst förvånade stodo de Deputerade, hvilka för några minuter sedan lemnat Conseilpresidentens salon. der man blott andades fejd och talade om krig på lif och död. De togo sig friheten bedja Kungen om några förklaringar med afseende på hans fredliga förhoppningar: men mot sin kända vana skall han höljt sig i fullkomlig tystnad, och upprepade blott de förenämnde orden. Korrt derpå, då de lemnade Kungens Cabinett, råkade de Deputerade Hertigen af Orleans, och meddelade honom Kungens yttrande, som innehöll så mycket förtroende på fred. I stället för allt svar, rodnade Hertigen ända npp i pannan. Moniteuren förkunnar on, att Amiral Lalande fått befallning att afgå till Tonlon. Alla fasta platser på Medelhafskusten sättas i krigsstånd; likaledes på Corsica. I går afton tågade flere hopar ungt folk i blonser genom gatorne under afsjungande af Marseillervisan. Kl. 9 infann sig en dylik utanför Herr Thiers hotel, gjorde der halt och låt höra rop af krig! krig! — Vakt och police skingrade samlingen. i Ryktet börjar gå. att Parisiska befästningsarbetena äro uppskjutna. Det vissa är, att tills vidare trädens fällande blifvit förbjudet. Marskalken Gerard har fordrat bestraffning af de Nationalgardister, hvilka tagit del i deputationen till Herr Thiers. Denne. och MinisterConseillen hafva förklarat sig deremot, och Marskalken säges hafva nedlaggt sitt befål. Mycket uppseende väcka tvenne skrifter, hvilka afhandla Frankrikes nuvarande Åtgzun: . 5 oc. oc