W4Tc —ö— ENGLAND. LI dor, den 16 October. Den tredje note från Franska Cabinettet till det Engelska, hvarom Morning Herald talat, säger bladet sig hafva erlållit meddelad af en utmärkt person.. Enl. dess uppgift skulle Franska Cabinettet hittils handlat nog ädelmodigt, att icke vånda sig till allmänna opinionen i Eugland genom framdragande at fullständiga upplysningar om Lord Palmerstons förfarande; men nu, då Rysslands atsigter och Lordens villa allt merg bestämdt yppade sig, skulle tiden vara kommen att upphöra med denna langmodighet. I en till Engelska Cabinettet samfäldt afgifven note har Franska Regeringen förklarat Lordens påstäenden för ogrundade; den har således gifvit hoppet förloradt att lugna den Engelska Ministern , och grundar nu förhoppningen om krigets undvikande på sjelfva Engelska Nationens åsigter och handlingar; den har tillika satt sig i en direct och oatelkallelig fiendtlig ställning till Ryssland, och förklarat att motstånd mot denna Makts ärelystnad är ändamålet, ja sjeltra basis för Franska politiken. Frankrike har uppmanat England att välja mellan detsamma och Ryssland. England har, genom Tractaten, valt det sednare, och Frankrike säger nu: Pötfvergif tractaten så är jag Din!? Mmisteriella Åftontidningen Globe meddelar, utur Herald, Herr Thiers ultimatum (?). men utan att dervid yttra något. Blott i sin Beursartikel såger det, att documentet på Beursen anses tör fredligt. Sun påstar att Engelska Cabinettet har meddelat Frankrike sin lika fåsigt i frågan om Mehmed Alis afsäåttning, och drager deraf slutsatser för en fredlig utgang, sedan Frankrike salunda har den tillfredsställelsen, att kunna på visst sätt såga, det dess intervention upprältthallet Vic-Kungen, och att som en följd häraf se sitt inflytande befordradt i Egypten. Morning Chronicle , ministeriell, har en uppsats till prisande af Lord Palmerstons handlingssätt. Denna artikel finner Courier särdeles klen och obetydlig, hvilket bladet förklarar genom den vigtiga berättelsen, att den kända tvedrägten i Cabinettet så tilltagit, att Lord P:s ställning står på spel, och att Lord Clarendons sol. hvilken person en del af Ministrarne gerna ville göra till P:s efterträdare, äår i sin uppgång. — Ålven Times omtalar denna oenighet och en förändring, genom P:s afvång. Besannas detta, så blifrer det en garantie för fredens fortfarande. Den af Times så högt förordade helfvetesmachinen, ämnad att i sjökrig användas, och för hvilken den påstått att en främmande regering bjudit uppfinnaren, Herr Warden. 400.000 E, förklaras nu af Naval and Military Gazette för en fullkomligt löjlig och obrukbar uppfinning. Ett krig torde upplysa rätta förhållandet. — Kanske står detta förnekande i sammanhang med den utnämning sednare bladet omtalar, af Admiral Grefve Dundonald (Lord Cochrane) till ett commando öfver 8 linieskepp, som ytterligare skola utrustas: Lorden är känd af gammalt genom sin dristighet och sitt brandanfall på Franska escadern i förra kriget. . Herr Jeremie har blifvit utnämnd till GeneralCapitaine och GeneralGonverneur öfver Sierra-Leone. Enligt bref från Malta hör man att fästningsverken der, i Gibraltar och på Corfu, repareras och utvidgas. — Till Syrien äro mer än 20,000 gevär assända. FRANKRIKE. Paris, den 12 October. Constitntionnel innehåller, på anctoritet af Obserrateur Belge från Brussel (ett blad som ofta haft sig communicationer gqora), den uppgiften, att Kung Leopolds resa till London varit förauledd af den comhinationen. att man ville söka i England sluta en annan tractat, mera allmänaelig än den af 15 Juli, hvilken har 1 lucka, i det den icke lemnar de garantier för urkiets oberoende och stabilitet, hvilka endast kuna vinnas genom alla? de stora Makternas föreing. Denna lucka skulle fyllas genom en ny tracat, i hvilken Frankrike kunde deltaga. Hans förta bemödanden, jemte Herr Guizots, voro lafvanle, och grunddragen för den föreslagna öfverensommelsen funnos temligen allmänt antagliga. Fonerne stego, ty man ansåg tvisten nära att slutas. å Kung Leopold lemnade London, tsiflade ingen erpå. Olyckligtvis var Diplomatiens goda lynne ice uthållande. Den ville icke låta synas, som skulle en darra vid militaiviska demonstrationer och vid idningarnes hotelser. Ratificationerna af 15 Juliactaten blefvo utvexlade. Afslutandet af en annan actat blef ansedd vara för brådskande. .... — En i tvenne Tyska Tidningar befintlig — sannokt emanerad — artikel låter förstå att Frankrikes 3 —