—— — Utrikes Nyketer. ENGLAND. London, d. 6 Oct. Cabinetts Ministrarne hafva i gär ånyo haft en långvarig satamankomst, hrilken ej skall hafva varit särdeles gynsam för freden: så berättar det Ministeriella. Morgosblalet, Fiendtligheternes förande med kraft, mot Fichmed Ali och — det åtminstene oförväntad? lydande — Ryska flottans från Svarta hafvet inkallande i hedelhafvet, sågas vara besiutet. Times iftar mot Cabinettet; och Morning Herald anser Beiruts bor-bardement och General Cerseulernaa a Al andria sågom oundvikligen tour nytt mordbrandsförsök på Engel ? eracsa har eld utbrustit på linieskeppe down af 120 canoner. Den upptäcktes ester att har va förtärt en kista, då den blof eläckt; men man fann i Warrant Ofsicerarnes mamnasin en konszmåssig apparat at eref, horta och erasvrelatickor. På skeppstimmermannen hvilar som blisvit upplyst vid förhör i som i Sheerness, kallas alltiöd: ausssul na meddelas. — Man beskyller i Ånglan håll, Fran! sk — ve — ad, på visst för tillställningarne; dör åter, becyller man Lord Palmerston att vara deras upphokman, i ändamål att reta allmänna tänkesättet mot Frankrike! Farlamentet är prorageradt till den 12 November, Ganska eget är yttrandet i Morning Chronicle , natt Eeirnts intagande kommer att båja Mebmed Alis hårdnackenhe:, och föranleda honom att anropa de Ailierados nåd, på det Sulitanen må lemna honom i besittning af Egyp: ilket så mycket förr kan ske. som Sultanzu icke sånun utnåmm: någon efterträdare åt honom, för alv likasom lemna hono:ua tillfsålie till ånger.? tningen är imellertid, till och med genom Franska tidningarne känd; man tror derföre att. åå Engelska Ministrarnes organ derom intel sörmälar, Cabinettet torde ämma att icke gilla den, för ati icke örifra Fasclian till det yttersta. Herald säger sig vota, på ofäciell anctoriket, att en mundtlig öfverenskommelsa (som, om det fordras, skall skriftligen förfat!as) enisterar mellan Österrike, Ryssland och England, att förklara Vrankrike krig (gemensamt väl?) såvida denna Makt börjar fiendtligheter mot någon af de öfriga. Preussen skall ånnu icke hafva biträdt. Hertigen af Cambridge är afrest till ein samille i Tyskland. FRANKRIKE. Paris, den 2 October. Krigsunderrättelserna från Levanten hafva af Regeringen blifvit ett halft dygn tillbakahåällne, hvilket i dag ådragit den bittra eritiker. den påstås äfven hafva den 19 känt att den 10 Beirut skulle beskjutas, — och. den 27 redan. att dermed fortgått i 2 dagar. — För öfrigt troddes på Beursen, att Regeringen icke skulle anse Beirnts intagande såsom krigsorsak. och att den endast skall fortsätta krigsrustningarne. Herr Guizot skall hafva erhållit föreskrift att lemna London; men man ämnar gifra saken den mildare förklaringen af permission på en månad. Den 3. Gårdagens opinion på Beursen vinner i dag styrka af ministeriella Bladens rai-onnemeuter — efter vanligheten bombastieka i phraser. och fega i sina conelusioner — om eljest dylika deri kunna igenfinnas. — De officiella bladen tiga. — De sjelfständiga liota Ministrarne och topa på en verksam och deciderad politik. — En Pair, som blef tillfrågad head Herr Thiers uti närvarande om-tändigheter ämnar göra, gaf till svar: han söker en juste-milieu mellan vanära och krig. Den 5. Amiral Lalande, som ännu är här, har fått tillsägelse att afbida order från Marine-Ministeriet. I går hölls hans resvagn sörespånd hela dagen, men inga order kommo. Också lär han väl icke få sådana innan Ministeriaferisen som påstår. gått öfver, och med detsamma frågan om krig eller fred blifvit aföjord. I går egde en lang conference rom mellan Engelska. Ryska och Österrikiska Ambassadeurerna. Herr Rothschild hade i gär två conterencer, som räckte länge, med Finance Ministern; alltjemt omtalas starkt ett lån på 4-500 millioner. Journal de Havre protesterar mot ryktet (som var spridt der på stället) att Franska Matroser skolat anlagt elden i Devonport. N Le Capitole säger sig hafva på förhand fått kän DN —