nkar. men bord Ponsonby hade så häftigt yrat Nej, för att ej i overksamhet hinna en ärsåQ då alla operationer blifva omöjliga, att afslaot bief följden. Från Toulon skrifves, att Amiral Hugon, hvilken ittils haft order att med flottan hålla sig på aftand från de farvatten der den Engelska finnes, nu ved ängfartyget Phaeton fått befallning till en verkammare roll. knligt le Temps skall Preussen — som fruktar öljderna för Europas lugn af vissa Makters ätgarler — vara nåra att draga sig tillhaka från Qualrapel alliancen, och benäget att uppträda såsöm kiljoman (F) Berättelser från flere håll sammanstämma deri, att )sterrike erbjudit sig, vid behof, besätta Ancona och Cirita Veechia, men att Påsliga Regeringen ej är benägen, så vida den ej tringas dertill, att antaoa anbudet, D. 2 Oct. Allting låter för dagen krigiskt. Genom ordonnance äro åter 51., 672,000 franes utomordentlig Credit ställda till Krigs-Ålinisterns disposition. Ordopnancen om första classens Rationalert. 6—700,000 man, mobilisering är verkligen underteknad. — Underhandling med Roethskildska huset um ett län på 400 Millioner är a4 bana. — I Gehua, Spezzia och Cagliari hafva proviantcontracter för en Rysk flotta med 10-12000 mans besättning, blifvit slutna. Dagens underrättelser från Orienten, om fiendtligheternas början, har ytterligare verkat på Beursen, der man, på grund af det passerade, med mycken säkerhet omtalade, att Rioniteuren i morgon kommer att innehålla Ördonnancen om IKamrarnes sammankallande. Lord Palmerstons note af 31 Ang. till härvarande Engelska Charg MA ffaires II. Lytton gulwer, är här känd. Hans framställning, som i Orientaliska frågan rentvager England och dess Allierade samt graverar Franska Cabinettet (hufvudsakligen det förra) bar gifvit le Commerce anledning till att ifra mot Ministeren, under förutsättning att — som den anser troligt — documentets facta äro rigtiga. Andra blad betvilla sannfärdigheten hos den Engelska Ministern, och såga sig veta att Herr Thiers har en replik färdig, som kommer att offentliggöras. Ifran Neapel skrifves att från Nederländska Hofvet steg blifvit tagna, till åstadkommande af en beväpnad neutralitet mellan Sjömakterna af andra och tredje rangen. Communicationer hade redan blifvit i detta afseende gjorda till Cabinetten i Neapel, Florens och Turin; och all utsigt var attde komma att viuna framgång. Man erinrar sig att Engelska tidvingarne talat om hemliga tillåggs-artiklar till Julitractaten. Man tror sig nu känna såsom råtta förhallandet, att, innan Conferencerna mellan de 4 makterna togo sin hörjan, en Separat-Conveution blifvit ingången mellan England och Ryssland, uti hvilken dessa 2 mak(ers serskilda intressen blifvit så ordnade, att de försäkrat sig om att ganska snart och odeladt beherrska eller leda alla Orientens angelägenheter. sjelfva Chinesiska frågan deri inbegripen: denna sednare har kommit ganska lägligt för att närma Lord Palmerston till Rysslands åsigter. En väl undeiträttad person har försäkrat. att Franska Cahinettet omsider erhållit kännedom af denna hemlighetsfulla öfverenskommelse. samt skyndat att meddela den åt llofren i Wien och Berlin, hvilka i ännu högre grad funnit sig mystifierade af Ryska politiken. Och som en följd häraf anser man Preussens och Österrikes frånträdande af ()undrnpelallianden icke osannolik. Som bekant är, har denna vändning redan i Franska tidningarne blifvit ställd i utsigt. SPANIEN. Valencia, d. 21 Sept. negentinnan stod i begrepp att utgifva ett Manifest. Engelska, den nu beÄntliga, Ministern skall i detta ämne hafva stor öfvervigt. På Regentinnans fråga till Aynntamentet. om dess afsigter, har det förklarat att det förenar sig med Öfver Juntan i Madrid. Trupperna desertera dagligen. Palaiset är omgifret af vakt, ochi staden patinileras. Hlter utseende lär Regentinnan, som skall vara mycket angripen till hetsan, icke så snart lemna Valencin. Franska Ambassadeuren, som beskylles att ensam styrka henne i sitt motständssystem, har varit nåra att insnlteras, men de exalterades ledare afböjde det, Herr El Castillo, provisorisk Minister för Utrikes Årenderna. har begifvit sig till Frankrike. Hvarje dag befarar man här ett anfall af Juntan i Alcirå. som utom linietruppar har medhäll af Nationalmilisen i trakterna deromkring. Madrid, d. 24 Sept. De Norra Provincerna hafva nu älven förenat sig med Rörelsen i Madrid; men de Baskiska hafva beslutit sätta sig mot densamma : de åäro rädda om sina province-privilegier. Redan börjar här omtalas ett nytt parti. under namn af Esparterister. Deras plan skall vara att, vid hans intag här, helsa honom såsom Kejsare, med blicken fåstad på framtiden då han kanske kommer att tänka på Portugals eröfring(2) och de begse Kronornas constitutionella förening. Visst är, att de hemliga Sällskapen i begge Länderna länge arbetat till detta ändamål, men endast till en foederativ förening, icke till bildande af ett Kejsarrike. — En Madridsk Correspondent anser icke omöjligt att Espartero lyssnar till dessa förslag, och gör en uträkning, som kanske har det felet att vara alltför fin. När (säger han) en Minister utnämnes (såsom Generalen nu blifvit), måste han, innan han tilltråder sitt embete, aflägga sin ed till Drottningen och fullgöra handkyssnings-ceremonien. Nu har Generalen utbedt sig tillstånd af henne att först begifva sig till Madrid, innan han in1 pet me ski gis an ra ge D fo ar uj se al — — — 2 12 — — .2:?:: W U —