Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 oktober 1840, sida 2

degarne har den politiska verlden varit mycket inticsserad af den utemordentliga Conseil som skulle hallas i London, Man kände bestämdt, att alla ledamöter af Brittiska Cabinettet skulle fatta ett afgörande beslut med afseende på Orientaliska frågan. Denna Conseil är nu källen, och resultaten deraf voro kände i Paris kl. 14 i dag (den 29 Sept). Föga har transpirerat rörande innehållet af dessa vigtiga depecher; icke dess mindre spridde sig iykten, och förorsakade en ganska betydlig reaction på Beursen. Innan vi meddela de underrättelser vi fatt, från en mycket god band, som vi tro, böra vi säga ett ord Öfver de facta som föregått Engelska Cabinetts-rådets sammankomst. Man erinrar sig, att föremålet ör Herr Walewskis resa till Alexandria var, att förmk Mebmed Ali att göra några medgifvanden åt Porten. Vicekungen gjorde dem, och Herr Walewski afreste genast till Constantinopel, för att bereda Divanen till att antaga dem. Divan visade sig böjd lör en förlikving, och ätörlitade sig på Frankrikes bona oskeia till definitift afslutande af sin öfverenskommelse med Mehmed Ali. Då denna Portens benägenhet var fullkomligt känd både i London och Paris, begärde Lord Palmerston att Franska Cabinettet ville skriftligen uppsätta dess yttersta beslut rörande denna nya vändning i Orientaliska frågan. Herr Thiers, som blifvit gåckad så många gånger redan, fruktade att blif. va det åter igen, och bad Engelska Ministeren att sjelf gifva tillkänna sina slutliga afsigter. Lord Palmerston som, enligt hvad han sade, icke vågade fatta ett rigtigt beslut utan att rådgöra med sina colleger, lofvade att sammankalla dem till en stor conseil. Denna stora Conseil hölls, och nu ega alla skål att tro, det de beslut som deruti blefvo fattade, voro: I:o, att Mehmed Alis propositioner borde afslås; 2:o, att verkställigheten af tractaten borde ske till hela dess vidd: 3:o, att Amiral Stopford skulle erhålla en föreställning för det han adagalaggt svaghet i utförandet af tvångsåtgärderna Standard beråttar, och de ministeriella bladen såga intet emot, att förbindelsen med Ostindien, öfser Egypten, är alldeles afbruten, och att bresven dit, som med sednaste posten blifvit sända till Nedelhafvet, nu åro på åter vägen föratt på gamla sättet befordras öfver Cap. FRANKRIKE, Paris, den 28 Sept, En General-order för Armåen befaller att icke, såsom vanligt, lemna permission åt någon ofsicer eller soldat. — Flere nya corpser uppsåttas. — Medan underrättelserua omtala alltjemnt fortsatte krigsrustningar. berättar sjelfva ministeriella tiduingen Elsass fran Strasburg, att intet teken tlll arbeten synes vid de i den provincen belägna canon-gjuterier och gevärsfabriker; också vinner dep opinionen dagligen styrka. att alltsamman är ett blott spegelfäkteri, som dock af händelsernas gång kan, mot acteurernes vilja, förvandlas till allvar. En Herr Bontl har visat sig på Beursen för att samla underskrifter till en petition till Kungen, om fredens bibehållande, emedan kriget blir menligt för handelu. Märkligt nog, har B. jemte sin petition Wåst aflägsna sig utav att hafva lyckats. SPANIEN. Ayuntamientet i Valencia. Tförhinåradt af militairemakten under General O Donnell. kunde icke förena sig med rörelsen som utgått frän Madrid. Det begaf sig derföre till Alcira, en stad 4 lieues från Valencia, och constituerade sig der till provisorisk Regeringsjunta. Geuast. då underrättelse härom ingick till Valencia, afsåvdes hataillonen Salansanca till Alcira. för att upplösa Juntan, men truppen gick öfver på dess sida, och 4000 man disponeras redan af nya Regeringeun. — Enl. berättelse genom Courier till Madrid hör man, att rörelsen brustit lös i Valencia, och att samtlige Drottningen omgifvande personer äro arresterade. Juntan i Madrid har befallt Charg IM Affairerne Grimaldi och Buschenthal att lemna staden. — Alltjemut omtalas bildandet af en Central-Junta; till blifrande ledamot af denna är D. F. Fruiz det Arbo redan utvald af Juntan i Saragossa. rn