hvartdera partiet synes behålla sin gamla ställning och sin gamla öfrertygelse; och huru mänga, som förut ägt ingen, låtit döpa sig af den store Apostelen, år svårt att säga. Annars synes det icke så synnerligen benigt att bevisa, hvad man vill, i fall man aldrig är i förlågenhet om premisser; har man facta och sina motståndares både satser och handlingar till fri disposition, så rörer man sig fritt och kan göra underverk. Motståndarne hafva väl emellanåt (ty att ständigt käbbla tyckas de hafva funnit tråkigt) visat, att den store apostelens upgifter åro till största delen gjorda på frihand; men han låter icke störa sig af sådana småsaker, utan går ihärdigt och oförskräckt sin bana fram; och det oaflåtliga skriandet har kanske gjort en viss verkan, åtminstone till styrka och upmuntran för gammal tro. Denna bör ån en gång bekräftas i afseende på nödvändigheten att hänga fast vid allena-styrandet, såsom ett nödankare. Striden mellan tron på denna nödvändighet, å ena, vch det hos samma folkklass djupt rotade misstroendet och missnöjet, å andra sidan, är ganska kostlig att påse. Imedlertid har detta, icke oskickligt sådda, tvisteoch oenighetsfrö gifvit kamarillan mera luft, åtminstone hopp om luft, ÄäÄn man tror; och om de öppet arbetande godtyckes-apostlarne förtjena sin sold, så bör ex åärestod dessutom resas ät s. d. Utgifvaren, så vida NB. Förstärkta Utskottet lemnar tillgångar dertill. De, som predika öppet, hafra ej något inflytande; en maskerad liberalism måste det nu mera vara, som biter. — Ständernas gemensamma öfverläggningar, eller kanske rättare talöfningar, om det nya representationsförslaget hafva väckt interesse, åtminstone såsom skådespel; biljetter till Riddarhusets läktare stå knappast att få. Jag tviflar icke, att dessa öfverläggningar möjligen kunna leda till något godt, t. ex. att visa dem, som hylla någon speciel grundsats, huruvida de äga eller icke äga hopp om dess realiserande; och den, som klok år, vidhänger icke envist, hvad ban ser vara omöjligt att genomdrifva. En utväg, som synes vinna allt större terrain, är den, att valen väl skulle blifva allmånna och distriktsvis. men att hvarje valman skall rösta på en adelsman, en prest, en borgare och en bonde, jemte en af ett femte stånd (hjul under vragnen, sade en spefågel). Detta allt är visst icke rationelt, men kan dock vara ett båttre än det nu varande — hvilket just icke vill såga mycket —. På denna bog synes Doct. Thomander vilja kasta sig med sitt snillrika sofisteri. I min barndom hörde jag berättas. att det fullkomligt rena guldet icke duger till det finaste och grannaste arbete, utan måste loperas. Likaså ser det ut, som hade Doct. T. aldrig kunnat af enkelt guld göra ett så lysande filigramsarbete, som han nu gjort af den starka sofism-loperingen. Han har förvånat alla och öfvertygat ingen. De, som vilja hindra all förändring och förbåttring. hafva ändtligen funnit, haru oklokt det nu mera skulle vara att direkte neka nödvändigheten eller råttvisan deraf. De hafva derföre varit kloka nog att hålla sig till s. k. sidosparkar åt reformerna, till prat om reformer, som måste föregå uvarje i fråga varande o. s. v. Den enda reform, som imedlertid verkligen torde böra föregå alla andra, gäller vårt sått att diskutera politiska ämnen. Så länge vi fara och flaxa med stora fraser och osäkra theoremer, i stället för sanningar, bestyrkta af observationer och påtagliga facta; så långe vi äflas med en sorts Svedenborgsk korrespondens-lära mellan incommensurabla saker och begrepp; så långe vi icke nedlåta oss till detta af frasmakarne så föraktade close reasoning ur bestämda facta till beståmda slutföljder (engelsmånnen nästan ensamme äga salen , likasom de ensamme äga ordet); — så långe blifva vi stående på samma punkt, och förtjena det. Alt t.ex. vår ståndsrepresentation icke hindrat hvälfningar FRA och tidtals återkommande envälde, att hon aldrigförmått göra lagstiftningen konseqvent och sammanhängande, att hon gjort sakernas afgörande nästan omöjligt, att hon aldrig förmått undanrödja hindren för nationens ekonomiska förkofran, att hon underhållit spänning och gnabb inom nationen,