GÖTHEBORG. I den del af ransakningen angående våldsamheterne härstädes den 16:de December sistl. år, som upptogs vid Tull-Rätten, har Tull-Fiskalen O. L. Berndes, den 24:de sistl. månad, ingifvit följande slutpäståenden: os Till Rådhus-Rätten för Tullmål i Götheborg! Efter erhållen del af Protocollerne uti undersökningen, angående de oordningar och våldsamheter, hvilka inträffat här i Staden den 16 sistl. December, i anledning af ett utaf Tull-Inspeetoren Claes Holm från Stockholm med biträde af, bland andra, Tull-Inspectoren C. Juringins och Baron II. R. Fleming, den dagen hos IIandlanden II. Röhss verkställdt beslag, har jag inhämtat: att beslags-förrättningen försiggått ordenteligt och att varörne oskadade kommit i Tullkammarens rård, enligt t. f. Ösver-Inspectoren Hr Lientenant C. Boyes och Bevaknings-Controlleuren J. Lindströms, jemte åtrkillige till handräckning beordrade Tullyaktmästares på Ed afgifne vittnesberättelser, att något hinder, eller uppehåll i förrättningen eller våld emot Tullhetjeningen vid beslagstilitäållet i andra fall icke ägt rum, än att en till namn och hemvist okånd Bonde, med hvilken öfverenskommel-e om beslagsgodsets forslande från beslagsstället till Tulllammaren, träffats, på upmaning af flere närvarande personer, vägrat att fullgöra samma sitt åtagande, och begärt att återfå sin häst, som då, efter af Controlleuren Lindström gifren tillsägelse, blifvit frånspånd och varorne afkastade från kärran, derigenom något uppehäll för beslagsgodsets transport inträffat; att vid samma kärras utkörande från gärden, en af de från Stockholm ankomne Tullvaktmästare blifvit upkastad deruti och utförd på gatan, derifrån han dock genast återkommit ; samt att Rese-betjenten C. Lundberg, enligt ett vittnes Vaktmästaren A. G. Lundbergs upgift, vid varornes aluteliga afförande trån gärden, i porten fattat i tömmen och ryggat kärran; men då i det första fallet, man icke åvt fog att använda tvångsmedel för att förmå forslaren att vidhålla det med honom ingångne beting. samt häåfvandet deraf icke kan leda till någon ansvars påföljd hvarken för forSlaren eller de personer, som genom råd eller dåd inverkat till aftalets rubbning; — då i det andra fallet någon Tallvabktmä-tare, som skulle hafva varit utsatt för det omvittnade väldet, icke upträdt med angifvelsen derom eller ens blifvit af Beslagaren till namn. upgifven och någon af de tilltalade icke på ringaste sått år öfvertygad om delagtighet i berörde våld: samt då, i sista fallet, Resebetjenten Lundberg förklarat att han varit behjelplig att, vid varornes afförande, taga upp porten så att kärran kunde obehindradt utköras, och detta förklarande icke stär i strid med Vaktmästaren Lundbergs vittnesmål; anser jag dessa aumärkte omständigheter lika litet föranleda till några ansvarspåståenden från min sida, som det af flere omvittnade förhållande att snö och isbitar blifvit kastade efter kärran under vågen till Tullkammaren, enår af Ransakningen icke kunnat inhämtas af hvilka en sådan kastning blifvit verkställd. Uti den af Tull-Inspectorerne Holm och Juringins till Kämners-Råtten asgifne berättelse, som utgör hufvud-akliga grunden för Rådhus-Råttens den 30 Sistl. Mars gifne Beslut, hvarigenom angifvelserne i förevarande mål förklarats vid Rådhus-Råtten böra vinna: laglig handläggning, hafva bemälde Inspeetorer upgifvit att då de begifvit sig från beslagsstället till deras logis i Bloms hus, de förföljts ak en större folkmängd, som med isoch suö-— kastning samt skällsord: på ett våldsamt sätt emot dem utfarit; och att de, anlände till deras qvarter, sett sig vungne, att från det ena rummet till det andra undfly deras förföljare, som allt jemt bemödat sig ati kunna intränga till dem. Dessa upgifter äro, i hvad de angå den öfverklagade snöoch iskastningen samt oqvädandet, vitsordade af Police-upsyningsmånven Joh. Jönsson, C. J. Flygare och Björkman, ehuru all bevisning emot de tilltalade om delagtighet häruti brister likasom all uplysning om namnen å dem som öfvat så beskaffade oordningar; deremot saknar upgiften om behofvet, att från ett runt till ett annat undfly förföljare, allt stöd af Policegewaldigern A. F. FIiyvYgares samt Policeupsyningsmännen Lexanders, Joh. ö — Jönssons och Wikstrands vittnesmål, de enda som i denna del varit uplysande; vid hvilket förhållande äfven jag saknar anledning att i dessa delar af målet framställa ansvarspåståenden. . Dernäst förekommer upgiften att Beslags-vitnet Baron H. R. Fleming, vid nedgåendet för att afresa från staden, blifvit af flere okände personer Misshandlad; beträffande denna tilldragelse hafva löljande vitnen berättat: Policeupsyningsmannen Lexander: att då en af de resande Tulltjenstemhn