191111198(v1—419 Mif NR i — före vanlig tid sammankalla Parlamentet. På Bly hafra från Frankrike ingatt så ansenliga uppdrag, att varan stigit 2 t per ton. Underråttelserna från Paris innehålla, att Herr Thiers nu skall använda alla krafter att bibehalla fred. Londons Courier (som berömmer sig af att hafva goda anetoriteter) yttrar i går: att medel komma att blifva funna att hindra en collision mellan Frankrike och Europas Makter. Detta passar ihop med den Franska Ministeriella fredliga tonen. — Englands rustningar fortsättas imellertid; och de Ministeriella tidningarne tadla uttryckligt befästandet af Paris, det de kalla som på en gang klenmodigt och barbariskt; de se deruti ett siendtligt syfte, emedan — så raisonera de — Frankrike ej skulle behölva skapa en så betydande militaire position, och förenad med så mycken kostnad och stora anstalter, så vida det ej umgicks med krigsplaner. I artikeln förekommer för öfrigt det yttrandet, att Alliancen af 15 Juli ingalunda är fiendtlig mot Frankrike, men att den lätt kan förvandla sig till den gamla Coalitionen mot detsamma, om Napoleoniska idcer åter der uppkomma och om Fransoserne icke hålla tro och lofven: denna sednare phrase, återkommer beständigt änyo i Morning Chronicle, och tyckes mer än antyda, att Frankrike på förhand gitvit löften rörande sitt handlingssätt. hvilka — just emedan de från franska sidan icke öppet erkåännas — lemna ett nytt bevis på tillvaron af en hemlig politik, som icke franska Cabinettet står i ansvar för. D. 18 Sept. Ratillicationerna af de 5 Makterna åg Londonska Tractaten af l5 Juli, hafva d. 15 d:s blifvit här utvexlade i Utrikes Departementet. Lord Brongham har varit farligt sjuk, men är å bättrings väg; dock kommer han att en längre tid afhalla sig från alla ansträngande arbeten. FRANKRIKE, Paris, d. 13 Sept. Belästandet af Paris är nu beslutet och sjelfva Moniteuren erkänner och lofordar det. Verken komma att bestå af 80 fronter med bastioner. och att sträcka sig Il licues. S:t Denis och Charenton befästas äfren och på Mont Valerien skall anläggas ett citadell, med krutoch öfriga magasinerna. De yttre skansarna blifva 18 eller 20. Det hela skall försvaras af 50,000 man Nationalgarde och 25.000 man liniefruppar. och är beråknadt att i 3 månader uppehålla en fiende. — omdömena om denna anläggning äro mycket delade. Den gillas allmänt såsom försvarsmedel; men klandras, säsom sådant. emedan det är en otillräcklig ätgård efter den örfil Frankrike fatt i Syriex, hvilken icke kunnat bringa Regeringen längre än att bygga förskansningar vid Paris och kanske draga kriget in i Frankrike, då det borde föras på helt annat häll. Afven misstror man Regeringen, att egentligen hafva dermed för afsigt att lägga ett band på Paris, hvilken plan förut varit ä bana medelst detacherade skanser, men måst, i följd af allmänt motstånd, öfvergifvas. Ryktet omtalar äfven, att Kungen skall till en främmande Minister hafva sagt: Ni vet jag är en vän af freden — för att försäkra om den, låter jag hefästa Paris. Ordonnancen om de 100 millionerna afhöres ej; man skyr väl att egenmäktigt disponera en så ofantlig summa, men ännu mera skyr man att sammankalla Kamrarne innan det ovillkorligt måste ske. — På 6 månader hafva Ministeriella Tidningarne kostat Regeringen öfver 300,000 francs. Franska sjömakten i Medelhafvet består för det närvarande af 6 linieskepp på Toulons redd, 8 i Levanten, och 8 utrustas. Den I4 Sept. I bref från Rom af den 4, hvarmed bref från Bologna stämma öfverens, berättas att Franska flottan skall motsatt sig landsättningen af 10,000 Turkar och Engelsmän på Syriska kusten, och att den derrid kommit i eu affaire med den Engelska, som skall förlorat 2 linieskepp, som skjutits i sank. — (Samma berättelse eirenlerade den 14:i Antwerpen, med tillägg att Commodore Napier blifvit dödad). — Uppgiften tal bekräftelse! Ifrån Neapel skrifves att England erbjudit att, om krig utbrister, bevaka med sin sjömakt Neapels och Siciliens kuster, samt begär att få landsätta trappar på Sicilien (der jäsningen fortfar). med sörbindelse att återkalla dem, när faran är förbi. (Ofver Amsterdam har man blott notice från Paris af den 15, att Franska fonderna betydligt stigit. Sannolikt äro aspecterna fredliga, och ett rykte gick att Frankrike skall förklarat, att det under vissa omständigheter icke vill sätta sig emot verkställigheten af Londonska Tractaten!) Brussels Obserratenr talar om ett närmande mellan Frankrike och Ryssland. sedan det sednare genom Lomdonska tragtatens aBlatande vunnit sin afsigt att söndra Englands och Frankrikes alliance. . För ölrigt spara Regeringens Tidningar icke ståtliga declamationer om åra, intressen, kraft m. m., som är alltför litet att rätta sig efter. — Underrättelserna fran London, i P Univers, säga att Herr Guizot nitiskt arbetar på att förekomma kriget, men att han sjelf anser freden vara mycket blottställd. Han söker dock att vagga sig med det chimeriska hoppet (som de Coaliserade uttrycka sig), att något kan komma imellan som räddar freden. Den öfriga Ambassadepersonalen hyser icke denna villa; dock Herr Guizot och Kungen känna kanske saker, em ingen annan känner. Den 17 QQ. 4 TDIoolaensd 00 oo äg 4 I ss