Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 september 1840, sida 2

I vid Urtima Riksdagar skola förnåmligast sysselsätta sig med de frågor, för hvilkas afgörande de blilvit sammankallade, visserligen synas Utsk. ega skäl för sig; men att Utek. i den Korgh Propositionen , vid utförandet och tillämpningen al dessa principer, sunnit flere anledningar till betänklighet. bå erfarenheten visat, att Riksdags-görotnälen omöjligen linna ordentligen afslutas på fyra månader. anser Utsk. således en längre tid för Lagtima Riksdags fortfarande hafva bordt i Propositionen utsättas, och derjemte säberhet gifvas R. St., att, ekter den lagliga tideua förlopp, icke kunna öfverraskas med Riksdagens upplösning, Det är väl sannt, att i förslaget till ändring af 109 8. Regerings-Formen, rum blifvit lemnadt för insättande af den tid. som, med söranledande af Utskottets förslag i dess Wemorial N:o 14, kan komma att bestämmas. Men R. St. hafva icke någon säkerhet. att hvad af dem härutinnan varder för deras del bestämdt, skall erhäalla Kgl. Maj:ts sanktion. Helt annat bade förhållandet derföre varit, om förslag i detta afseende blifvit i Kongl. Maj:ts Proposition intaget. ? Skola Riksens Stånder. enligt hvad förslagen: till ändring af 49 S. R. F. och 2 8. R. O. innefatta, akstå deras motiönsrätt vid Urtima Räksdagar, så hade R. St., i Utskottets tanka, bordt ätminstone såsom ett vederlag erhålla den möjligen största säkerhet alt vid Jagtima Riksdagar hinna inom behörig tid sluta sina egna göromål och asgöra de fragor, som inom Ständen blifvit väckte. Sadant bade säkrast kunnat ske derigenom, att Kgl. M:t föreslagit en ändring i 36 5. Riksdag--Ordningen, hrarmedelst K. M:s propositionsrätt blifvit inskränkt till likhet med hvad rörande tiden för motioners väckande inom Riksständen är stadgadt. Uti 56 och Så 8så. R. F. samt 29 5. R. 0. är sådan ändring föreslagen, i följd hvaraf beredde grundlagsändringsförslag ej skulle vid urtima Riksdag, utan först å nästföljande lagtima, få desinitift antagas. Utan att vilja ingå i pröfning derat. huruvida frågor om ändringar i Grundlagarne böra, enligt hvad i den Kgl. propositionen åtminstone för Konungen är medgilvet, vid urtima Riksdag få väckas, finner Utskortet det vara lika vådligt som olämpligt. om en då beredd förändring ovilkorligen kunde, vid nästföljande lagtima Riksdag, antagas. I håndelse den urtima Riksdagen knappt vore slutad. förr än den lagtima intränade, skulle en grondlagsåndring kunna tillvägabringas, innan nationen fått rådrum att deröiver stadga sin opivion, oaktadt Grundlagarnes stadgande, att berörde slags fragor ej må afgöras vid samma Riksdag då de väckas, ovedersågligen åsyftar. att besinningstid i sådant hänseende skall ega rum. Utskottet är alltså af den mening. att grundlagändringslörslag icke böra få beredas vid urtima Riksdag, derest icke minst ett år ännu återstar, innan lagiima Riksdag inträfarUtskottet bör icke underlåta att fästa Riksens Ständers synnerliga uppmärksamhet på den inskränkning i Riksens Ständers rätt att granska StiataVerkets ställning och Statsmedlens förvaltning. som de i 538 5. Regerings-Fermensamt 27 och 220 55. Rik-dags-Ördningen föreslagna ändringar innefatta. En sådan rätt skattas med skäl högt i alla konstitutionella Stater, och då Utskottet tager i betraktande. så väl det värde, som Riksens Ständer visat sig sätta på denna rätt, som att dess tillraro utgör ett af vilkoren för de båda Statsmagternas goda för-tånd inbördes, anser Utskottet skål icke vara till en afsäågelke af densamma Skulle granskningen af Stats-Vorkots ställning finnas npptaga en alltför etor del uf den Urtima Biksdagen, så borde på Åiksens Ständer få ankomma att. i mån af förtroendet till Sivrelsen, vid de Urtima Riksdagarne in-kränka eller icke alls begagna (leras granskninga-rätl: denna synes alltid böra qvarstå. För öfrigt Uiskottet, i anledning af ändrings-förslaget i It punkt, bordt erinra, att den Kongl. Pr U . 71 Å Nn 2 Sitjonen medaeifrer, det vid Urlima Riksdag inom Riks-Stånden få värkas frö gor, som blifra en omedelbar följd af dem, hvilka Kounngen framställt. somt att det häraf skulle tyckas, som Riksens Ständer borde hafva rätt att äfven vid Urtima Riksdag granska Stats-Verket i de delar. sådant erfordras för att bedömma behofvet af de äkade eller nya anslag, om hvilka Kongh Maj:t tilläfrentyrs gjort Proposition. För att söårekomma all osäkerhet och tvist om lagens rätta mening, hade detta likväl bordt klart och bestämdt uttryckas. Jemnlikt den Kongl. Propositionen, skulle 103 8. Regerings-Formen och 29 8. Riksdags-Ordningen förändras derhän. att icke blott den Riksens Ständers Konstitutions-Utskott ålagda pligt att granska StatsRådets Protokoll inskränkes till de lagtima Rikstlagarne, utan Konstitutions-Utskoftet äfven betanc rättighet att vid Urtima Riksdagar infordra berörde Protokoll. Beträflande rättigheten att granska dem, åberopar Utskottet dess yttrande rörande profningsrätten af Statsverkets ställning: och tror Utskottet det åtminstone vara alldeles nödvändigt, att Riksståndens Ledamöter bibehållas äfven under Urtima Riksdag vid rättigheten alt i sina S:åndaplena väcka i... F dcjfvare.