Kammaren, hvar och en genom en Deputerad, som ler skulle bevaka deras intressen. Courier Frangais (ministeriell) försäkrar med tillförsigt, att hvarken Herr Cochelet eller Herr Walewski kunnat föra i Alexandria det språk, dem tillägges al nödvändigtvis mycket illa underrättade Correspondenter. Franska Regeringen (fortlar C. F.) har, sedan den protesterat mot Londonska Traetaten, icke rättighet, och icke för afsigt, att för andra predika undergifvenhet. — Constitutionel (äfven Regeringens), hvilken synes hemta sina underrättelser utur bättre kållor, berättar, att Mehmed Al begärt Frankrikes bemedling, samt att de 4 Makterna sökt förmå Frankrike att arbeta på att bringa Pasehan att underkasta sig. C. finner i detta ett bevis på den ad. tning Frankrike ingitver (!), ehuru förtroendet Ifrån begge parterna ej är lika uppriktigt: men förklarar omöjligt för Frankrike att bemedla, så långe de 4 Makterna yrka verkställighet för åtminstone Tractatens preliminaire åtgärder; ty att börja med dem och derpå underhavdla, vore tvertemot sundt förstånd och tarligt. (Charivari). Från Alexandria skrives: Vi begripa ej Franska Regeringens politik. Man må deraf dömma huru klar denna politik måste vara, då man icke begriper den i Egypten, IIieroglyphernas classiska land. Den 7 Sept. Rerue de Paris säger i en artike!: att Herr Walemskis uppårag till Mehmed Ali blott varit, Åatt gifva honom nyttiga råd, huru han bör förena försigtighet med en stadig och imponerande hållning .... att Paschan vet att Frankrike i detta ögonblick icke kan handla i öfverensstämmelse med honom; att han afbidar stunden, då det tror sig böra deltaga i den stora strid som förestår. Han skall icke angripa: men han skall marchera, om en Turkisk eller Rysk armse från Lilla Asien rycker fram och vill ötverskrida Tanrus; — om engelska skepp landsätta Turkiska eller Ryska trupper på Syriska kusten; — och om en händelsoch politisk bloqnade uppställes utanför Alexandria och hvarje communication på sjövägen afskäres för honom med Syriska kusten. Alla Tidningar anse händelserna vid Beirut vara af högsta betydenhet: endast Constitutionnel finner ingen anledning att af dem oroa sig. Allting låter i dag krigiskt. Till och med Jonrnal des Debats påstär att Kamrarne un straxt skola sammankallas, det säges till den 10 eller 15 November. — I denna stund finnes ingen direct förbindelse mellan Conseil Presidenten och det Makternas Gesandter. Journal des Dåhats förmäler. att före Hr Walewskis ankomst Mehmed Ali gifvit Ibrahim Pascha order att bryta upp mot Constautinopel, men att Herr W. lyckats förmå honom att då återkalla besallningen; dock torde, efter sednaste händelserna, den förnyas. Constitutionnel försäkrar att Regeringen beslutit afbida det yttersta, innan den gär längre. Dock hafva de ingångna underrättelserna föranledt rustningarnes påskyndande. Sjelfva Beursen börjar tro å krig. Innan kort kan något afgörande väntas. KJ. 53 eftermiddagen. Sedan kl. 11 f. m. hafva i dag arbetarnes sammanskockningar tagit en allvarsam vändning. oaktadt man i går ansedt förbi med dem. De hafva börjat i förstaden St. Antoine. Nationalgardet är sammankalladt. Folkhoparne stå så tätt, att det är omöjligt komma igenom. Med säkerhet äro 50—60,000 arbetare samlade. Revolutionsrop höras ej; men försök med en Omnibus och en bryggarevagn att göra barricader har skett af snickarne. men blifvit hindradt af trupparne. Starka patruller tåga öfverallt för att afhälla folket från att ordna sig tinppvis. — Nn går larmtrummorna i alla qvarter i Paris. MellaBåt höres canonskott. Upproret har spridt sig till gatorna St. Martin. St. Denis, Place des Victoireoch Stadstullarna. Det säges att en massa af 20.000 arbetare med en röd fana framföre, tåga till la Halle. På Carroufelplatsen sta 5—6 läniepatailloner och cavallerie. och alla truppar i närheten af Tuilerierna stå under gevär i sina caserner. — Garni-onen utgör 30—60.000 mon och förstärkning är inkallas från byarne omkring Staden. ÄArresteringarne äro mycket talrika. Minister Conseil befann sig i permanera hos Kungen, i Tuileriarna. — (Längre gå underrättelserne icke med Franska posten. Troligen har insurrectionen blifvit dämpad samma dag, emedan Hollåndska Tidningarne utan alla anmärkningar? meddela en något högre cours på fonderna i Paris den 8 Sept., den de fått med dufposten). —— — 33 -— An