Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 september 1840, sida 1

gens hufrndpunkter skulle discuteras, men all annan discussion medgass ej. De Liberala ville undvika en catastrophe och läto nöja sig: .. Alcaderna kulle utnämnas af Kror an: så föreslog Lagen, oaktadt 70 8. af Constitutionen uttryckligen stadgar: Ayuntamienterna utnämnas af befolkningen. Förslaget antogs till lag, och många Deputerade afsade sig sin befattning. — 1 Senaten discuterades lagen alls icke, den antogs i ett helt, genom acclamation. — Ayuntamienterne i samtliga stora städerna protesterade, bäde under discussionen och efter voteringen, mot det olagliga i beslutet, som på köpetsårade alla provincers sedvanor, ideer och häfd. — Imellertid hade Ministrarne på sin sida sagen och voteringen i begge Kamrarne; men den begrep att inhemska kriget skapat i Spanien en ny, ehuru inconstitutionell makt — Armen. Denna ville man vinna genom att vinha Espartero, och sålunda tillkom resan till Barcelona; der man hoppades att Regentinnans förmodade inflytande på honom skulle bringa honom att med svärdet understödja den antinationala lagen. Hafva Ministrarne önskat Armeens deltagande, så få de icke förtycka om detta tagit en annan riktning. än de önskat. — Drottuingarnes resa förebars afse en badeur; de emottogos på alla ställen väl, men alla ayuntamienter, äfven i de minsta städer, underläto icke att protestera mot lagen. Ankomna till Saragossa vägrades der, i deras namn, andience åt Ayuntamientet och Provincial-Deputationen, hvilken dock måste beviljas, då de ej atnöjdes med första beskedet. Regentinnan lofvade att taga de anförda framställningarne i noggrannt öfvervägande och sade att hon allsicke afvetat att de förr sökt an. diencen. — I Lerida träffades Espartero, som bestämdt förklarade sig mot den törhatliga lagen. Hans skäl tycktes vinna Regentinnans bifall. och hon losvade att icke sanctionera den. llärvid förtjenar E-partero intet stort tadel. Omiatlig som han då ännu var för krigets skull, förlitade han sig på Regentinnans ord. Ministrarne förstodo att bibringa henne andra tankar, och då E-partero. under folkets jubel, intågade i Barcelona, var Ayuntamientolagen sanctionerad. Man hade, kanske och sannolikt med afsigt, daterat sanetionen den 14, så att det såg ut som om Espartero, hvilken den 13 anländt, fullkomligt gillat den. Då nedlade han sitt befäl. Det öfriga är kändt. HOLLAND. Haag, den 20 Augusti. I går förekom hos andra Kammaren af GeneralStaterna en petition af reformerta Separatister i Gröningen, som klaga öfver förtryck. Commissionens utlätande att Kammaren i sin nuvarande sammansättning icke vore befogad att befatta sig med dylika ämnen, gillades med 63 mot 24 röster, churn det anmärktes. att enhvar vore intresserad i religionsafrihetens upprätthallande och således dylika petitioner borde hos Regeringen recommenderas. Den 24. Regeringen har nu meddelat sitt svar å Andra Kammarens Sectioners utlåtande rörande de framlaggde reformförslagen. Den yttrar, utan många omsvep, att de extraordinaira GeneralStaterna äro obehöriga att företaga förändringar med lagförslagen, och att Regeringen således icke kan ingå på de derom handlande motioner. Den 25. I dagens sammankomst upplåstes i Andra Kammaren Central-Sectionens betänkande öfver de 13 lagförslagen rörande reformen i Grundlagen. Det visar sig deraf, att många ledamöter ännu icke frångått den äsigten, att Kammaren är behörig att föresla förändringar och göra omständligare förslag, m. m.: serdeles stor olikhet räder i opinionen om de directa valen till GeneralStaterna. Genom rotering beslöts att den 27 företaga öfverläggningarne i ämnet. De krigiska utsigterna hafva föranledt Assuraceurerna i Amsterdam att icke tekna för krigsfara. ÖSTERRIKE. Wien, den 19 Augusti. En af de betydligare truppmanoenvyrerna kommer att I höst ega rum nära Prag, vid Brandeis. Den 7 Sept. begifver sig Erkehertig Frans Carl dit. och det såges att äfven HofKrigsrädsPresidenten Grefve Hardegg ämnar infinna sig. i En svår pröfning förestår det Ungerska högre Presterskapet, i thy att till nästa Riksdag förberedes en billigare fördelning af andliga inkomster, så att det lägre Presterskapet skall erhålla en nödig löneförhöjning — naturligtsis på de rikt doterade Prelaternes bekostnad. Man känner nu att den upptåckta Galliziska 5ammansrvärjuingen åsyftat Polens äterställande, i Republicansk form. Hufrudorterna för det hemliga Sällskapet voro Warschau, Krakau och Lemberg. och man tror sig vara viss om att Franska Propagandan lemnat penningar. — Efter någrag på-staende skall man ämnat skrida tjll. handling. vid Kejsar Nicolai återresa till Petersburg öfver War