Sedan Franska General-Consuln Hr Cochelet emottagit depecher från Paris med Etna, uppmanade han A ånyo att rätta sig efter Frankrikes råd. Han skall hafva försäkrat honom alt Frankrike beslutit förblifva neutralt vid de tvängsåtgärder de andra Cabinetterna förehafra mot Egypten. — Derpå lär Paschan hafva svarat, att han under närvarande omständigheter icke utlämnar Turkiska flottan. Engelska Consuln skall hatva yttrat att allt nu är slut, men att han ännu en gäng vill tala med den stackars Paschaw och söka öppna ögonen på honom. — Paschan har förklarat och förklarar beständigt, att han ej gifver efter. Nilen stiger ofantligt, och man befarar att öfversvämningen blifver för stark. Augsburg. Allg. Z. meddelar på franska originalspråket ett memorandum af Lord Palmerston till Herr Guizot, af 15 Juli 18406. Deri tramställes: att de 4 Liakterna med ledsnad finna att Frankrike afsöndrar sig från den Orientaliska frågan, då enighet skulle medföra så mycken moralisk verkan: — att Frankrike går sin egen väg. oaktadt de andra makterna godkånna de grunder till förlikning mellan Porten och Mehmed Ali, dem Franknike sjelf föreslagit i slutet af år 1839; — att de 4 makterna blott hafva ett alternativ: antingen att lemna framtiden åt slumpen, eller att utan Frankrikes medverkan Jösa Orientaliska knuten och derigenom försäkra freden ; — att de valt det sednare och till den ändan slutit en convention med Porten; — att de, då de beklaga att Frankrike icke handlar i gemenskap med dem, lugna sig med de ofta förnyade förklaringar Frauska Regeringen gjort demdet den intet har emot de öfverensbommelser de 4 Makterna önska se antagna af Mehmed Ali, Ååvida Mehmed Ali samtycker dertill; det i intet fall Frankrike skall sätta sig emot de mått och steg de 4 Hofven, i samråd med Sultanen, kunna finna nödvändiga till erhällande af Paschans af Egypten bifall. och det det enda motiv som hindrat Frankrike att förena sig med de öfriga Makterna vid detta tillfälle, härflyter af considerationer af flere slag, som skulle göra omöjligt för Franska Regeringen att taga del i tvångsåtgärder mot Mehmed Ali. — Tidningen har från Paris fatt sig tillskickadt detta vigtiga document, som visar den dubbla dubbelbeten i Franska politiken: först den, att uppmuntra ViceKungen till anspråk och motstånd, och på samma gång godkänna allt hvad de Coaliserade göra emot honom, ty att göra ett villkor af hans bifall, när man tillater alla nödvändiga mått och steg till erhällande deras, är antingen en absurdit eller ett gäckeri; dubbel återigen, emedan, af allt hvad som blitvit sagdt och gjordt. man igenkänner 2 styrande krafter: — Kung Ludvig Philipp enskildt. och Franska Ministören. — Sällt det land som icke blott 1, utan 2 styrelser hafver! Tron på denna politiska syftning vinner ytterligare styrka genom underrättelserna från Wieu, som fullkomligt (såsom redan för någon tid sedan) öfrerensstämma med andan af törestående Franska förklaring. — För öfrigt låta de förstå, att de 2 Tyska stora Makterna? blott med förbehåll ratificerat, som lemna borgen för fredens bibehällande. Preussen skal, om motsatsen förutsättes, till och med hafva förbehållit sig ett annat beslut. Af Frankrike väntar man sig, i trotts af alla demonstrationer, intet materielt hinder. Conserencerna i Königswarth skola afgöra frågan: de taga sin början den 26 Angusti. I Wien anser man 2 månader åtgå, innan desinitift svar kan erhallas af Mehmed Ali och de allierade hinna blifva ense om tvängsatgärderna, i händelse dylika fordras: sedan inträffar vintern. som gör blogquaden af Syrien omöjlig; och tills våren kommer, hoppas man finna utvägar att i godo bringa allt i ordning. I motsägelse mel hvad Franska Regeringen låtit kungöra, påstå nästan enhälligt alla bref, att Ryska och Engelska Consulerna meddelat Vice-Kungen de Allierades Ultimatum och lemnat honom 190 dagars tid till svars gikrande. Hvaroti tvängsätgårderna skola komma att bestå uppgifves ej. I Alexandria omtalades, att bloquaden skulle den 13 Augusti taga sin början, och att efter de 10 dagarnes förlopp de nämnde begge Cousulerna ämna afresa. I Alexandrias hamn ligga 19 linieskepp. 12 Egyptiska och 7 Turkiska, med tillsammans 3000 kanoner: vidare 135 svåra fregatter, utom mindre fartyg. Skeppen ligga på 3 linier, och flankerna äro beiäckta genom batterier. BELGIEN. Brissel, den 23 Angnsti. I går afton är Kungen återkommen från England till Ostende. efter en öfverfart af tolf timmar vid det vackraste väder.