Article Image
itll5SIÖKE VIS(ÄAC SEE )) 12 5 n C.i mängd. Ålilitaire var deremot der uppställd och garnisonen hölls i beredskap, bEkhurn inga excesser föreföllo den sednare dagen, voro dock alla bodar stängda. ORIENTEN. Constantiaopel. den 29 Juli. Sedan sednaste underrättelserna från Syrien ingatt. bar RiksConseillen peslutit afsända en sin ledamot, Faik Bifendi, till Malalia, der Hafiz Pascha har sitt högqvarter. hvilken tommenderar de mot Ibrahim Pascha uppställda trupper. Faik Eflendi har redan dit: afrest. . I sammanhang med domen öfver förra Stalhallaren i Adruanopel Nafiz Pascha, har älven dervarande Grekiska Erkebiskopen biifvit afsatt. — En Fransysk correspondent tahnar sakernas ställning med ganska ljnsa färger, och aberopar ett yttrande af Herr Pontois, utt han hoppades att om sex veckor allt vore mognadt och förlikningen med Mehmed Ali färdig att ratificeras! Till dess dami-Bei aterkommer skall status quo, men i lindrigare form, fortfara. — Correspondeuten säger vidare, att sedan Herr Periers ankomst till Alexandria, med Ludvig Philipps depecher, sinnena der blifvit mycket lugnade genom hans ord, ratt en förlikning ej vore långt ifran att afslutas! Vice Kungen shildrås såsem ung på nylt af förtjusning, skall hafva, för sig och efterkommande, lofvat evig vänskap med Franhrike!och att at sina . undersäter skapa himmelen på jordens (W älförtjent; skärselden varar länge nog!) — Men i Europa är det tillatet att betvisla denna herrliga ställning. då man besinnar att Porten, genom Londouska Tractaten, förbundit sig att icke directe underhandla med Vice Kungen. Wienska berättelser förmäla, att Herr Pontois bereder sig alt lemna Constantinopel. l Leipziger Allgemeine Zeitung har fran sin Correspondent bref som berättar ätskilligt om en, äfven i Franska tidningar omtalad, complott mot Storherrens lif. Detaillerna äro vidlyftiga och till en del ej serdeles sanuolika, men följande är det väsendtliga innehället af dem. Alla inhemska cabaler utga (säger författaren) från det gamla Janitschar-partiet. Detta, likasom Jesuiterua i Europa. har sina anhängare, hemliga men allmänt spridda, i alla embetsverk, och bland de högsta embetsmän till och med. Säsom en sådan skildras nya Seraskieren Mustapha Pasha, hvilken till hufvudstaden kallat Ålbanesiskt krigsfolk. och i honom trodde Janitscharpartiet finna ett stöd, och böjde således änyo hufvudet. Nio höga Embets:nän som tillhörde detsammu, hade den 28 Juli inbjudit Sultanen till en middapgsmaltidae?). Utan misstroende, endast åtföljd af några betjenter och en Munk, begaf han aig dit. Fyra af gästerna bortgingo (5) under maltiden. de öfriga gjorde ät hvarandra betydelsefulla teken, så att Kejsaren till den jemte honom sittade Muuken sade: det är väl tid att gå. hvartill denne förnumsteligen svarade: -Visserligen, det är högsta tid. IIastigt sprang Sultanen upp, ut i förmaket, der de sammansvurne hade Kavasser uppställda, men hvilka blefvo så öfverraskaleaf Sultanens beslutsamma väsende, alt han kunde ropa upp den nedanföre väntande talrika suiten. Sex sammansvaruc blefvo fasttagne, men tre undkommo genom flykten. Då Sultanen adtervände till sommarresidencet vid Bosporen, tillkannagafvo de förut ridande gardesryttarne ait Albaneser i stor mängd der funnos samlade. Sultanen aterväpde derpa till Pera och befallde att Albaneserne genast skulle förenas med linietrupparne iill tjanstgöring. Salunda kom Sultanen lyckligt bem, De sex sammansvurne förhördes genast. KL I på natten hade en af dem bekänt, utt de nio voro depnterade af gamla Janitscharerna och att de genom Albanesernas hallande ensamt äsyftat aterställandet af de förra. Under sortur tillfragad hvad deras af-igt med bjudningon varit, uppgaf hav: Valt mör ssa Dig och att sätta I Din Bor på turonen. var beslatet inom oss. — Hrefghrifvaren går ej i borgen för sin berättelse (som tyckes passa till I602dra natten); men en betänkligt utsecomie omständighet är att Sultanen later bevaka sis af tredjedelen af garnisonen. hvilken är posterad ända långt ut från slottet. Imellertid kan med säkerhet auta us. utt Albanesornas hitkomst och Seraskierens tänTestitt. båda unigot försök till reaction eller till någon statseoup. Märkvärdigt nog hafva Berlinska tidningarne icke omtalat, att Ryska Generalen Woronzom ditkommit. Man hör imellertid. att ändamålet med hans, ovanligt skyndsamma, resa från Odessa varit. alt i Berlin närmare upplysa om de i Södra Ryssland concentrerade truppers styrka. och att samrada om deras lämpliga användande till det gemensamma ändamalet. nemligen alt bringa Qnadrapeltractaten till verkställighet. Generalen har sederraera inträslat i Petersburg. Alexandria. den 27 Juli. De underrättelaer som kommit ölver Toulon, hafva dit ingatt med ång; fartyget Papin. som återförde Herr Perrier, jemte depecher från General-Consuln Cochelet. Herr Pös —— — — ankomst till Alexandria hade gjort stort uppseende. Så länge han var der, voro de främmande Consulerne samtligen i onpphörlig verksamhet. Föremalet för hans mission stod likväl ej att utforskas; det förblef en djup hemlighet. Men man påstår sig veta, att Herr Perrier medför ?en af honom sluten tractat mellan Frankrike och Mehmed ANS Paschans sinnesståämning beskrifves sådan, att man väntar det han heldre sätter allt på spel. än underkastar sig Londonska Tractaten af 13 Juli. Artiklar fran Wien och Marseille öfverensstämma deriatt Herr Perriers uppdrag varit att förmå MehI med Ali att ej frånga sim hittils följda politik. men att deremot erbjuda smärre concessioner, för att förlänga underhiandiingarne och bereda Frankrike tillfälle att framställa ett motförslag mot Londonska tractaten. — För öfrigt skall Vicekungen visat sig ornbblig, men något mildrat sitt språk då underhandlingen i Constantinopel ej lyckades och Englandhot bler honom bekant att åter förskaffa Storherren Syrien. Isan har derpa beslutit att aterlema Turkiska flottan, men att icke dertill bestämma tiden. Detta är allt hvad Herrar Perrier och Cochelet kunnat vinna. : Preussiska Statstidningen (rubrik Wien) säger, att Egyptiska vapnens framgang i Syrien år öfverdrifren i beskrifningen. — Mot alla andra artiklar rörande Orienten. cantristarar starkt on artikel! Wien don 14

24 augusti 1840, sida 3

Thumbnail