iir Oclartau med 12 Poster. Vi hafva i dag, öfver land, emottagit Hamburgerposten af den 7:de och i går, med Glen Albyn, Londoner-posten af samma dag, medförande underrättelser från Paris af den 5:te dennes, från Madrid af den 29 sistl. Juli, från Alexandria af den 23, samma manad, från Bombay af den 22:dre Juni, samt från Boulogne af den 6:te dennes. Fran sistn. ställe underrättas man, att Louis Napoleon ånyo gjort ett planlöst försök att revolutionera Frankrike. — Den 6:te. kl. 4 f. m., landade nemligen Lonis Napoleon, åtföljd af 58 personer, lt 2 engelska mil från Boulogue, derifrån han begaf sig till kasernen, inlät sig med soldaterne, som han lofvade förhöjdt gage och bland hvilka han utdelade penningar. Men da han ej lyckades att vinna dem för sig, begaf han sig in i staden och utdelade proklamationer, adresserade till militären och borgarne. Ganska få förenade sig med honom; national-gardet församlades snart och jagade orostiftarne till stranden, hvarest några af dem försökte att uppnå fartyget från hvilket de landadt, men båten kantrade, då national-gardet gaf eld och dödade åtskillige. Några drunknade och Louis Napoleon, som sökte rädda sig genom simning, upptogs alldeles utmattad 32 engelsk mil från stranden. Prinsen sjelf, hela hans stab (med undantag af en som blifvit skjuten),, hvaribland General Montholon, Öfverste Vaudry, Öfverste Parken, Öfrerste Delaborde m. fl., likasom alla öfverlefvande af hans följeslagare blefvo arresterade, och ångfart. Edinburgh Castle, å hvilket fartyg de öfverkommit från London, belades med qvarstad. Nämnde fartyg,som tillhör tbe Commercial Steam Packet Company, hade af Prinsen förhyrts i London på 14 dagar, för en lusttur långs kusten, och befälhafvaren lärer icke haft ringaste kännedom om företaget förr än passagerarne, som i civila kläder kommo ombord, under kryssning utanför Hastings, på en gäng beträdde däck, alla klädde i uniform, gitvande ordres att styra till Boulogne. — Tidningarne meddela väl några ytterligare detaljer, men ingenting upplysande huruvida detta försök grundat sig på andra samtidiga rörelser inom Frankrike. Franska Moniteuren meddelar en Kongl. Ordonnans, som kallar till vapen 1836 ärs reserv samt 1839 års utskrifning, tillsammans c:a 100,000 man, och besalJer att flottan skall förstärkas med 1,000 matroser, 5 Linieskepp, 13 fregatter och 9 ångfartyg. Hr Guizot afreste den 6:te från London, för att rådplåga med Fransinännens Konung på Slottet Eu. Lord Palmerston yttrade sig den 6:te i Engelska underhuset rörande förhållanderne till de fråmmande makterna och man ansåg att hans tal. som mycket prisas, skall bidraga att i Frankrike afkyla den uppretade sinnesstämningen mot England. Ingen tror ännu på Krig, men fonderna fluktnera naturligtvis betydligt, bvartill ställningen i Spanien äfven bidrager. Den af Louis Napolaon utfärdade proklamation är af följande innehåll: Orleans-Bourbonska dynastien upphör att regera. Franska nationen har återgått till sin skyldighet och trupparne äro befriade från sin trooch huldhets-ed. Franska Depnterade Kamrarne äro upplöste. En national-kongress sammankallas vid Prins Napoleons ankomst till Paris. Hr Thiers, Conseljpresident, är i Paris utnämnd till President i den provisionella styrelsen. Marskalk Clansel är utnämnd till befälhafvare öfver samtlige trupperne i Paris. General Pejol bibehåller befälet öfrer I:sta militär-divisionen. Den af Espartero tillvägabragta NMinisterförändringen blef den 25 Juli bekant i Madrid, hvarest det moderata partiet tillfölje deraf tillställde ett upplopp, som dock dämpades. Cortes hade tillsvidare inställt sine sessioner och den nya Ministeren syntes ännu icke hafva trädt i verksamhet. Drottningen äterväntades den 15 Augusti till Madrid. Resningen i Syrien är dämpad och Druserne afvåpnade. . Alla de till expeditionen mot China beordrade Krigsfartygen bade icke anlåndt till Sincapore, och operationerne hade således ännu icke tagit sin början. Man trodde, att fiendtligheterna skulle börja med Cantons bombarderande.