Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 augusti 1840, sida 1

(3nnnn A!n RARE — slags manifest, som först omtalar allt hvad Frankrike, såsom förödmjukadt, tält, all den medgörlighet det visat; det erinrar sedan, att det återvunnit hela sin fordna styrka, klagar öfver Englands felaktiga politik, burn det leder Kejsar Nicolaus vid handen till Constantinopel; kallar Mehmed Ali den enda Man, den detta århundrade, efter Napoleons död, bar att framvisaj tviflar att Osterrike och Preussen ingå på de föreslagne åtgärderna när de få öfvertygelsen att de hafva krig till påföljd; dessa 2 makter hafva så mycket att risquera och så litet att vinna, att ratificationerna säkert långsamt blifva utvexlade. — Men i alla händelser kan Frankrike vara lugnt, när det sjelf är enigt i sin patriotism. och Ministrarne visa fasthet. tmanas Revolutionen (så slutas artikeln) skall den med hela sin kraft, hela sin värdighet, ställa sig emot Enropåiska Aristoeratien och de absoluta Cabinaetterna.? — Courier Frangais förklarar sig icke önska krig, men ej frukta det; den recapitulerar statens ressourcer till ett sådant. Frankrike (heter det) stär i spetsen för folken. Det eger principer, penningar. soldater och canoner, och verlden får se hvad Europas Furstar vinna på kriget. -— Le Commerce talar i samma anda, men påstår att Thiers spelar dubbelt spel. Le National gläder sig åt de 4 makternas oerhörda beslut; och tillägger, att det är att anse för ett bevis på hvad Engelska alliancen var värd, som man offrat så myeket på. — och som ett bevis på hvad aktning Europa hyser för Franska Regeringen. Den 31 Juli Amiral Duperrå, som anses ämnad att commendera Franska sjömakten i Levanten, år hitkommen. Under honom skola Lalande, Hagon och Lasusse föra befäl som Uuder-Amiraler. Tidningarnes ton är icke mera så ovillkorligt krigisk. — Courier Frangais tinatsäger bestämdt att Herr Guizot i London fordrat sina passEget nog, att IIofvets Journal des b)bata deremot börjar fara i harnesk; men den sidans politik är och blir oefterrättelig. Moniteuren är stam. Julidagarnes högtidligheter åro förbi. Ett upplopp, utan följder, har varit, som tycks hafva uppkommit af en panisk förskräckelse, sedan en ofsicers häst börjat skena bland folkmängden. SPANIEN, I Paris, dit ännn ej kännedom hunnit om hemliga förhallanderna i Barcelonn, har det inträfsade andra upploppet ökat oron, och man kommer ej att förundras om ett tredje, och kanske flere, följa derpå. Man har försäkrat, att det. churn sena användandet af milimirisk makt, mycket skadat Esparteros popularitet. Öfver Bordeaux berättas, att Spanska Generalen Tacon begifvit sig från Marseille till Barcelona för att såka stifta förlikning mellan Drottningen och Espartero. — Från Toulouse: aft Armåen och Folket i Barcelona förenat sig, och att det väntas få höra att Calalenien. Arragonien. Andalusien och Valencia handla i samma anda; Cortes skola upplösas. Drottningen hålles verkligen i arrest at 800 man at Esparteros armec i civila kläder. (Kanske Blousefolk?) National: Ettf talande bevis på ställningen är. att man varit nådsakad att i Barcelona beväpna, utom stadens 6000 man milis, äfven 8 å 10090 man s. k. Blonsebatailloner, bestående af Minut-Iandlande och Handtverkare. hvilka samtligen tillhöra Exalterade partiet, likasom Municipalitetet; och sannolikt har stadens beväpning ibetydlig mån deltagit i revolutionen. Emancipation: i Tarragona, Girona och Rens hafva underrältelserna från Barcelona blifvit med jubel emottagna. Den famensa lagen har i Saragossa blifvit tryckt i ofantligt format och uppsatt på Constitutionstorget. der milisen begagnar det som skott-tafia. — Capitole: De Exalterades assigt är alt tvinga Drottningen att afsäga sig Regentskapet, det de ämna nppdraga åt Esparltero. — La Presse (ministeriell): att upploppet den 21 börjats med anfall med käppar mot de Moderata, hvilka den 22 fortsatte med vapen. Espartero skall då med wmilitaire hafva hejdat det. hvilket ådragit honom de Exalterades stora förbittring. — Le Temps säger att rörelsen den ls varit utan blodsutgjutelse, att Drottningen blifvit helsad med Vivas! (?; Det var General von Halen som contrasignerade de gamla Ministrarnes afsked. — Revue de Paris (ministeriell): — — Ambassadeuren har fått bestämda order. att i Spanien förklara Frankrikes ogillande af alla handlingar som kunna förnärma Majestätet och Kronans sjelfständighet, och att erbjuda Drottningen Frankrikes råd och inflytande, samt att med energie kämpa öfverallt der han råkar på Englands ränkor. Ett franskt linieskepp skall afgå till Barcelona. Bladet tillägger, att Spanska Ambassadeuren i Paris (som anser Drottningen ej vara fri) nedlagt sina functioner. — (Man torde få beundra oförsvnmeten 4 Franska sidan, att så öppet och ogeneradt fö kunna sin befogenhet att göra sig till domare i Spaniens in e anzelägenheter. — Men! Frankrike har ju 2 olika politiska anctoriteter). Barcelona, den 26 Jali. Staden är, efter de ellnaste oroligheterna, förklarad i belägringstilltänd. Lugnet är ostördt, sedan Martiallagen blifvit af E-partero kungjord. M Alrijiaoa nan 22 11: EK onartarne Af....