Lord Palmerstons erkännande af en blott skiljaktishet i tankar med Frankrike, men som icke förnekade en separat-conventions afslutande med de trenne Nordiska Makterne — hade redan väckt oro för conflieter i Levanten, till och med för fredsbrott med Frankrike: och dessa farhågor, jemte förmodan att Regeringen blefve nödsakad att samla en betydlig styrka i Orienten, hade äfven icke varit utan menligt inflytande på fonderne, ända till ett fall af l procent, då ytterligare i dag hit ankom en artikel i Franska tidningen Coustitutionel, som ej bidragit att lugna. I medlertid frågade i går Herr Hume i Underhuset Lord Palmerston om bestämdare förklaring öfver grunden till dessa farhågor. Ministern sökte i början att undvika all dylik, men säg sig slutligen tvungen att på frågan, om det vore sannt att en stor styrka af trupper skall skickas till Levanten, gifva ett kort ?Nej till svar. Detta ser man dock, at Sammanhangel i hela samtalet, vara underkastadt betydlig moditication. — Under den derpa följande depatten, erinrade Herr Hume, att de för Parlamentet framlaggda handlingarne visa, det Engelska Regeringen förbundit sig skydda Mehemed Ali i de länders besittning dem han innehar. Lord Palmerston nekade detta rent utaf, hvarpå Herr Hume aberopade en depeche af förra Engelska Generalconsuln i Alexandria, Öfrerste Campbell, hvaraf upplyses att Paschan fått denna försäkran af Engelska Regeringen, med vilikor att han icke förklarade sig oberoende. Lord Palmerston har uppenbart glömt innehållet afsina egna instruetioner. Men — hela hans handligssätt är en gåta! — En annan omständighet, som såreläll i går i Under Huset, vittnar också om osäkerheten i Englands ställning till Frankrike; Handels Presidenten Hr Labouchere gaf nämligen, på tillfrågan om förhållandet med Handels-tractaten med Frankrike, endast undflykter till svar, och förklarade slutligen, att den i nästa Session skall blifva för Parlamentet framlagd; för detta års Session är icke mera hopp derom.? På Sir Robert Peels fråga, svarade Lord Palmerston, att QuadrupelAlliance Tractaten ännu eger kraft, om Carlisterna åter uppträda i Spanien: men att tractaten icke innehåller något bindande med afseende på inre tvister i Spanien, när de icke stå i förbindelse med Don Carlos. — Sist upplätes för första gången Regentskapsbillen sådan den ankommit från OfverHuset, der den vid tredje läsningen erhållit tillsats af en clausul som underkastar Regenten, i händelse af ny förmälning, samma inskränkningar som för Sonverainen stadgas i Bill of Rights. — I OtverHuset fortfar skiljaktigheten i Kyrko-frågor att allt mer och mer söndra Torypartiet. — Inträffar intet särdeles, kommer Parlamentet att den 13 Augusti prorogeras. Jerome Bonaparte har afseglat till New York, och Joseph (Grefven af Survilliers). ehuru ännu sjuklig, har samma dag afgått till Rotterdam. Hertigen af Sussex barn med hans gemål Lady Murray (Sir August d Este och dess syster) hafra bevistat för första gången en bal hos Drottningen. Man har anmärkt detta, emedan man deraf vill döma, att Drottningen är böjd atterkänna deras rättigheter såsom barn af en Kunglig prins lagliga äktenskap, bvarpå de göra anspråk. Espartero har erhållit Stora Korset af Bath Orden, hvilket åtminstone ej vederlägger sägen, att han handlar under Engelskt inflytande. Gardagens politiska oro har något saktat sig; men allmänheten är i stor spänning. Tidningarne yttra intet factiskt, men deras omdöme i Orientaliska frågan och hvad dermed står tillsamman, är icke gynnande för Regeringen. Standard (Torytidning) säger sig hafva ett privat-bref från Alexandria, att Pasehan har för afsigt att besvara tvångsmesurer med Turkiska flottans förstöring (?). Englands och Frankrikes enighet predikas af alla partier. Det enda ljuck man hört fran Ministörens sida, är en artikel i dess blad Morning Chronicle, hvilken direct står i motsägelse till påståendet i några franska tidningar, hvarpå dessa lägga mycken vigt. M-C. säger, att ingalunda utan Franska Regeringens Kännedom? den nya Onadrnpelalliancen blifvit sluten; — att man skulle varit galen att sluta den utan att hafva gjort alla möjliga försök att för den vinna Frankrike. En viss plansibilitet ligger vidare i argumentet, att om de 4 Maktorne icke gemensamt skydda Turkiet mot Mehmed Ali, så gör Ryssland det allena, och får tillfälle att godtgöra sig på Unkiar Skelessi-sättet. Men om Frankrikes för Europa hotande ställning, ordas ytligt och i en optimistisk ton, så att artikeln är langt ifrån tillfredsställande. , De klagomål Riddaren Mustoxidi anfört öfver Lord ÖfrerCommissarien på Joniska Oarne, Sir Howard Douglas? förvaltning, har Engelska Regeringen ogillat, med beröm för Commissarien och skrapa för klaganden. — Verlden är sig öfverallt lik! SPANIEN. gZäde Franska Moniteuren och Messager bekräfta den redan uppgifna sammansättningen af nya Spanska Mihisteren. som blifvit utnämnd i Barcelona den 20 Juli na aftonen Pan LA A