Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 augusti 1840, sida 2

Styckegods. I Stockholms Aftonblad för den 9:de sistl. Juli sinnes följande uppsats intagen: Nylt embete att uppföras i rangrullan. Hurua många män-, säger Kellgren, hafsa icke att tacka sänaden för sin höghet, och hvad skulle det väl blifra af en del af vära store, om man icke hade hästar och hundar.? Den qvicke och satiriske författaren visste icke, att i vära dagar skulle till stallmästarnes, hundtåmjares, falkenerares oeh dylika embetens hierarki komma ännu ett, som är åtminstone i afseende på den nu för tiden så misskrediterade nyllans princip lika vigtigt. nemligen det af kammarjägare. Då vi första gången hörde detta ord, trodde vi att det vore bara en simpel titel; men en tr Meyer, tysk till nationen. och en gentleman tili utseendet, som presenterar sig hår i hufs udstaden med små mustacher har öfvertygat oss att detrepresenterar ett verkiet yrke, lika verkligt som en everklig kammarjunkares.? Hvaruti består då, frågar man sannolikt, detta yrke? Jo, Lärdaste läsare, i att joga — men icke jaga till sig villebråd. såsom andra jägare, utan tvertom att jaga bort allehanda tama och närgångna